Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina — mittens rike - Romarnas och arabernas beskrivning gäller ännu i dag - Monsunens och gula jordens land - Kinas kust och geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1994 KINA
Areal och folkmängd. Från
öster till väster omkr. 4 800
km, från norr till söder
omkr. 3 500 km. — Ytinnehåll
8 756 000 km2 med 483 870000
inv. 1950. — Provinser:
Anh-wei (24,5 milj. inv. 1952),
Chahar, Chekiang (19,9),
Fukien (11), Honan (30,5),
Hopei (29,8), Hunan (30),
Hupeh (21,5), Kansu, Kiangsi
(12,7), Kiangsu (36), Kwangsi
(15), Kwangtung (27,8),
Kweichow(10,5), Shansi (15),
Shantung (40,5),Shensi (10,5),
Sichuan(47),Sikang,Suiyuan,
Yünnan (10,9).
Naturförhållanden. I söder
Himalajamed upptill 8882 m
ö. h., Kun-Lun (7720 m), i väster Tien-Shan (6 995), i nordväst
Altai (4 000), i nordöst Chinganbergen (2 300) och mellan de
stora floderna Tsinlingshan (3 350). Lägsta punkt Turfan i
Sin-kiang omkr. 130 m under havets yta. Den tibetanska högslätten
ligger på 4000—5 000 m höjd. — Öknar: Gobi, nära 2 milj, km2,
och Takla Makan, 300 000 km2.
Floder. Yangtsikiang 5 300 km, Huangho 4150 km, Sikiang 1 600
km.
Produkter. Ris, sojabönor, te, silke, bomull, majs, korn, vete,
hirs, jordnötter, tobak, socker; fisk, svin och fjäderfä; mattor
och andra textilvaror, porslin, smycken; kol, antimon, volfram,
tenn, järn och salt.
Städer. Shanghai (5 407 000 inv. 1952), Peking (2 031 000),
Tien-tsin (1 795 000), Kanton (1 496 000), Nanking (1 020000),
Tcheng-tu (800 000), Hankou 778 000).
Kartor s. 1995 och vid art. Asien. Silhuettkartan visar Egentliga
Kina och Mansjuriet.
hög kvalitet.» Att det här är fråga om det kinesiska
folket ligger i öppen dag, och karakteristiken gäller
den dag som i dag är.
Det nuvarande Stor-Kina, till vilket man också
räknar Tibet och ibland även Mongoliet, upptar en
landyta som i storlek något överträffar Amerikas Förenta
stater och ligger på ungefär samma breddgrader. Det
begränsas av Sovjetunionen, Indien, Burma och
Franska Indokina samt Kinesiska sjön och Gula havet.
Liksom Förenta staterna kan Kina uppvisa väldiga
bergskedjor, hundramila slätter och magnifika flodsystem,
kontraster i fråga om fruktbarhet och folktäthet. Men
i Kina - om lydländerna medräknas - upptar dock
öknar, torra stäpper och dylika ogästvänliga trakter
övervägande delen av hela landytan.
I mellersta och södra Kina är klimatet på grund av
monsunens verkan betydligt jämnare och mera fuktigt,
och det regnrika området sträcker sig ända till
Sich-uan i västligaste Egentliga Kina. I anslutning till
dessa enorma klimatiska olikheter är folkmängden
-som 1952 beräknades till 484 miljoner - så ojämnt
fördelad som man gärna kan tänka sig. Medan det
västligaste Kina, provinsen Sinkiang eller Kinesiska
1 Stavning, uttal och betoning av kinesiska ortnamn
varierar starkt. Flertalet kinesiska namn har nått oss
i engelska, franska eller tyska omskrivningar och med
åtföljande uttal och betoning, vilka ibland fått hävd
i svenskt språkbruk, ibland förändrats genom
ytterligare svensk omskrivning. I det följande har
betonings- och uttalsbeteckningar därför inte införts.
Såsom allmän regel gäller, att i kinesiskan varje stavelse
är ett självständigt ord samt att stavningen avser att
uttrycka ljudlikheten.
Turkestan, har en folkmängd av endast två inv. per
km2, så kan provinsen Kiangsu vid Yangtsikiangs
mynning skryta med inte mindre än 405 inv. per km2.
Denna lilla statistik klarlägger bättre än många ord
den enorma skillnaden i levnadsbetingelser i olika
delar av Kina.
Monsunens och gula jordens land
I det norra Egentliga Kina domineras
landskapsbilden av den märkliga lössformationen. Den består av en
halvhård, grågul jordart av säreget ursprung. Vid den
tid då Nordeuropa var täckt av väldiga inlandsisar
försämrades undan för undan klimatet även i
Mongoliet, dock inte genom nedisning utan genom
uttork-ning. Den tidigare rika vegetationen dog nästan ut,
och den starka vinden mot sydöst kunde gripa myllan
och blåsa den ned mot det egentliga Kina, vars norra
del då var täckt av prärievegetation. Stoftet föll ned
bland det höga gräset, som fortfor att växa. Dess rötter
kom på så vis att bilda långa vertikala kanaler, som
består ännu i dag och utgör orsaken till att lössjorden
förklyftar sig vertikalt. Erosionen är emellertid i full
gång med att bortföra den lätt angripbara jordarten,
och Nordkinas floder, särskilt Gula floden (Huangho),
medför ofantliga kvantiteter uppslammad lössjord.
-Det är lätt att med hackor urholka löss jorden till
grottor och gångar, och en stor del av befolkningen bor
faktiskt i dylika mullvadsgångar under sina egna
åkerfält. - Jordmånen är mycket fruktbar, även om dess
stora porositet gör rikliga regn önskvärda. Torkan
hänger alltid som ettDamoklessvärd överbefolkningen
i Nordkina.
Kinas kust och topografi
Oaktat Kinas kustlinje i själva verket omfattar
endast en femtedel av landets gränser, utgör den likväl,
om alla in- och utbuktningar tages med i räkningen,
den betydliga sträckan av omkr. 2 700 km. I norr, om
en stor del av Shantunghalvön undantages, är kusten
låg, men i sydöst och söder är den utbildad som
skärgård med höga klippiga öar, ofta av granitisk bergart.
Många utomordentliga hamnar finns här, medan man
i norr får söka sig in i mer eller mindre sandfyllda
flodmynningar.
Det mest anmärkningsvärda draget i Kinas
topografi är den väldiga deltaslätt som utbreder sig i
nordöst. Denna slätt, som är ungefär två gånger hela
Sveriges areal, är avsatt av Gula floden och även i viss
grad av Hwaifloden och Yangtsi. Den sänker sig
mycket långsamt ned mot havet och ligger i allmänhet
under Gula flodens nivå, vilket är en av orsakerna
till de fruktansvärda översvämningar som vållas av
detta »Kinas plågoris».
Stor-Kina skiljes från det övriga kontinentala Asien
av högplatåer och svårframkomliga bergskedjor.
Passen ligger ofta tusentals m över havet, och vad denna
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
