Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina — mittens rike - Det himmelska rikets öden genom tiderna - Kina som republik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA 2001
Det gamla och det nya Kina, representerade av en åldrig gatuförsäljare och en västerländskt utbildad sjuksköterska. Den
gamla kinesiska klädedräkten är fortfarande i bruk trots den moderna konfektionsindustrin.
Genom kinesiska myndigheter.
sare över mongolväldet, som varade i bortåt 200 år
och representerande en ny storhetstid för Kina. På
1600-talet erövrade ett annat främmande folk,
man-sjuYrna, landet och förblev dess härskare till 1911.
Under de sista hundra åren var dock mansjuernas
välde odugligt och korrumperat. Det förmådde inte
upprätthålla ordningen inom riket och inte heller
tillägna sig den västerländska teknikens och
vetenskapens landvinningar utan måste finna sig i att
främmande makter fick fast fot i landet. Då kineserna
införde lagar som skulle hindra opiumimporten,
började England ett krig för att försvara sina
handelsintressen 1839-42. England och senare andra länder
skaffade sig s. k. koncessioner i hamnstäderna, och
dessa städers invånare lydde inte under kinesisk lag
utan under de främmande herrarna. Efter
Taiping-upproret 1851-64 — som direkt och indirekt
kostade 30 milj, människor livet - kom 1894-95 det
kinesisk-japanska kriget, då den nya europeiserade
stormakten Japan för första gången prövade sina
krafter och i grund besegrade det gamla, anrika
kejsarrikets arméer. Från Kina tog Japan Formosa,
medan Korea, ett rike som tidigare stått under starkt
kinesiskt inflytande, blev japanskt lydrike och
seder
mera japansk koloni, varigenom japanerna fick fast
fot på den asiatiska kontinenten.
Kina som republik
Detta nederlag blev för mycket för kineserna; i vida
kretsar växte insikten om att landet måste
underkastas genomgripande reformer, om det skulle kunna
hävda sig. Boxarupproret 1900, som snabbt
ned-slogs av stormakterna, blev en ny påminnelse om
Kinas maktlöshet, och i slutet av 1911 kom revolutionen
och gjorde Kina till en republik under Yuan-Shih-kai
(1912). Under det första världskriget tillkom
ytterligare en förödmjukelse genom att Japan tvang Kina till
en överenskommelse (»de 21 punkterna»); en del av
dessa måste emellertid återtagas efter första
världskriget, då England och Amerika gjorde sitt inflytande
gällande. Under efterkrigstiden led Kina av
långvariga inbördeskrig och under skilda rövargeneralers
härjningar, men den rörelse Sun Yat-sen ledde och
vilken krävde nationellt oberoende och sociala
reformer i ett moderniserat, demokratiskt Kina växte sig
starkare. Detta nationella parti, kuomintang, hade
inte minst anhängare bland studenterna, som varit i
utlandet och sett, hur långt efter Kina stod i tekniskt,
127—408871 IV
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>