Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina — mittens rike - Kina som republik - Chiang Kai-sheks militärdiktatur - Japansk invasion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2002 KINA
ekonomiskt och socialt hänseende. Sun Yat-sen hade
många stora egenskaper som folkledare, men han var
ingen handlingens man - »papperstigern» kallade
man honom. Efter sin död 1925 blev han emellertid
ett slags nationalhelgon, vars namn samlade alla
anhängare av nationellt oberoende, och under marskalk
Chiang Kai-shek (se d. o.) började ett stort fälttåg
1926 för att åter samla det splittrade riket, slå ned
rövargeneralerna och sätta sig i respekt hos de vita.
Det blev vissa slitningar mellan Chiang och en
kommunistisk fraktion inom rörelsen, men Chiang, som
hade den militära överlägsenheten, tog makten i egna
händer; Borodfn och andra ryska agenter sattes ur
spel, och de kommunister som inte ville gå över till
marskalken fick känna av hans pansrade näve.
Senare fortsatte Chiang Kai-shek sitt tåg norröver och
erövrade 1928 den gamla huvudstaden Peking från
r övargeneral en Chang Tsolin. Peking omdöptes till
Peiping, dvs. från att heta »den nordliga
huvudstaden» till att heta »den nordliga freden». Huvudstad
i det nya Kina blev i stället Nanking.
Chiang Kai-sheks militärdiktatur
Chiang och hans välde motsvarade i vissa avseenden
de europeiska militärdiktaturerna. Någon arvtagare
till Sun Yat-sen kan man därför knappast kalla
honom. Men han visade sig särdeles handlingskraftig och
lyckades skapa en viss ordning i de delar av Kina han
fick makten över, dvs. särskilt provinserna kring de
två stora floderna. I södern och i det inre gjorde sig
tidtals mera radikala krafter gällande, i de inre
provinserna förnämligast kommunister. Gentemot de
europeiska makterna uppträdde Chiang med fasthet
och uppnådde en del överenskommelser, varigenom de
vitas privilegier inskränktes. Han fick också nya lån
och utförde väldiga offentliga arbeten (bl. a. hundra
tusen km bilvägar på tio år) och byggde upp nya
industrier. Samtidigt ägde ett betydligt nyröjningsarbete
rum på det kulturella området; nya skolor
upprättades för tillsammans 12 milj, barn, universitet för
17 000-60 000 studenter osv. På det ena området efter
det andra började europeisk teknik och organisation
och europeiska eller amerikanska idéer göra sig
gällande, delvis under våldsam kamp med det gamla. När
en sådan idé som tanken på kvinnans likaberättigande
skall slå igenom i ett land som Kina med dess
traditioner, sker det helt självklart inte smärtfritt. Det har
varit en av de mest sällsamma kulturkamper historien
känner mellan nytt och gammalt, mellan väst och öst.
Japansk invasion
År 1931, då Europa och Amerika var lamslagna av
den ekonomiska världskrisen, utnyttjade Japan
situationen till att erövra väldiga landområden i Mansjuriet
och Nordkina och upprättade staten Manchu’kuo, som
blev ett rent japanskt lydrike. 1937, då de vita
stor
makterna åter hade händerna fulla under det spanska
inbördeskriget, slog Japan till på nytt och besatte
väldiga nya områden av kinesiskt territorium; kineserna
satte sig till motvärn, men mot de överlägsna
japanska styrkorna måste de uppge terräng. Peiping
besattes i aug., liksom Tientsin. Ungefär samtidigt
landsattes japanska trupper i Shanghai, som intogs efter
långvariga strider. I dec. 1937 föll Nanking, varefter
den kinesiska regeringen flyttade till Hankou. Under
första delen av 1938 lyckades japanerna åvägabringa
förbindelse mellan de norra och södra arméerna. Deras
nästa stora mål var Hankou, som intogs i okt.,
varefter den kinesiska regeringen flyttade till Chungking
vid Yangtsikiang omkr. 700 km väster om Hankou. I
slutet av okt. ledde också japanernas operationer i
Syd-kina till besättandet av Kanton, varigenom en av de
viktigaste kinesiska importhamnarna spärrades för
tillförsel av krigsfömödenheter.
Under 1939 besattes ön Hainan. Vid talrika
flygraider ödelädes många kinesiska städer och åstadkoms
stora förluster av människoliv; konflikter mellan
japanska myndigheter och västmakterna hörde till
ordningen för dagen både i Tientsin och andra
konces-sionsområden. Vid Manchukuos gräns utbröt öppen
konflikt mellan japaner och ryssar, vilken dock
bilades i september genom ett fördrag. Mot slutet av året
besattes hamnar i sydligaste Kina, varefter för
kineserna endast återstod tillfartsvägarna över Mongoliet
från Sovjetunionen samt landförbindelserna söderut
över Burma och Indokina.
1940 fortsatte de japanska erövringarna i Kina.
Japanerna lyckades i juni förmå Frankrike att inställa
vapenleveranserna till Kina över Indokina, och även
England såg sig i juli tvunget att för tre månader
inställa transiteringen av vapen på Burmavägen till
Chungking. Efter Frankrikes nederlag i andra
världskriget (1940) kunde Japan utnyttja situationen, så att
England i aug. drog tillbaka sina trupper från
Nordkina och Shanghai; Frankrike måste under sept.
tilllåta transitering av japanska trupper genom Tonkin
till Kina samt utlämna indokinesiska flygfält till
japanerna. Under nov. utrymde japanerna stora
delar av Sydkina, en förberedelse till den i juli 1941
påbörjade ockupationen av Indokina. I slutet av nov.
1940 installerades bulvanpresidenten Wang
Ching-wei i Nanking som »republiken Kinas president» i
den av japanerna ockuperade delen av Kina.
Under de följande åren böljade striderna i Kina
fram och åter. Aktiviteten avtog visserligen, sedan
japanerna i dec. 1941 inträtt i världskriget, men den
japanska erövringen av hela Bortre indiska halvön
medförde, att Kina nästan helt avstängdes från
tillförsel söderifrån.
Japans kapitulation 14 aug. 1945 inför den
hotande amerikanska invasionen på de japanska
huvud-öarna betydde för Kinas del, att en mer än tioårig för-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
