Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriminalpolitik — kampen mot brottsligheten - Brottslighetens omfattning i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2078 KRIMINALPOLITIK
KAMPEN MOT BROTTSLIGHETEN
KrIMINÄLPOLITIK. Med detta ordbrukarman
sammanfatta de frågor, som avser samhällets åtgärder
för bekämpande av brottsligheten. Kriminalpolitiken
står i nära samband med kriminologien, eller läran om
brottets natur och orsaker. Vill man finna de bästa
medlen mot brottsligheten, är det nämligen inte nog
att undersöka de normala verkningarna av straff och
andra åtgärder mot lagöverträdare; viktigt är även
att söka klarlägga brottet som fenomen samt dess
orsaker. En sådan undersökning leder ytterst fram till den
brottslige individen, sådan han utformats genom arv,
uppfostran och miljöförhållanden. Men även de yttre
samhällsförhållandena och de förändringar dessa tid
efter annan undergår har uppenbarligen betydelse vid
forskandet efter brottsligheten och botemedlen mot
denna.
Uppfattningen om vad som är brott har i viss mån
växlat under tidernas lopp. Under det äldsta kända
samhällsskedet ansågs som brott främst kränkningar
mot familjen och ätten, och den blodshämnd, som det
tillkom ätten att utkräva, var den äldsta
reaktionsfor-men mot brottslighet. I vår tid anses det självklart att
endast samhället som sådant har rätt att genom sina
lagbud fastställa vad som är att anse som brott samt
huru bekämpandet av brottsligheten skall bedrivas.
Därvid har brottsbegreppet framför allt anknutits till
gärningar, som antingen innefattar fara för den
allmänna ordningen och säkerheten eller som utgör
allvarligare ingrepp i enskilda rättssubjekts personliga
och ekonomiska intressesfärer. Tendensen inom
svensk strafflagstiftning är närmast att utvidga
området för straffbelagda handlingar. Sålunda har t. ex.
genom lagändringar, vilka tillkommit under 1940-talet,
ett antal förfaranden belagts med straff - i vissa fall
redan på försöks- eller förberedelsestadiet - vilka
tidigare inte var kriminaliserade.
Utvidgningen av brottsbegreppet sammanhänger
bl. a. i viss mån med de ekonomiska
regleringsåtgärder, som samhället tid efter annan finner nödvändiga.
För att skapa respekt för dessa nödgas samhället ofta
åtminstone temporärt kriminalisera överträdelser av
regleringarna.
Under dessa förhållanden är uppenbarligen en
statistisk jämförelse av brottslighetens omfattning vid
olika tider inte helt ägnad att ge svar på frågan om
brottsligheten i och för sig är stigande eller sjunkande
eller möjligen ungefär konstant. Man måste också taga
i betraktande den oavbrutet fortgående förändringen
i samhällets struktur, framför allt den ekonomiska och
tekniska utvecklingen. Dessa förhållanden medför
ofta förändringar i brottslighetens art och omfattning.
Man kan t. ex. peka på motortrafiken. Enbart denna
har skapat ett flertal nya brottstyper, vilka särskilt
påverkat ungdomsbrottsligheten.
Brottslighetens omfattning i Sverige
Den svenska rättsstatistiken lämnar uppgift bl. a.
om antalet årligen i första instans dömda
lagöverträdare och om antalet brott, som årligen kommit till
polisens kännedom. De dömda lagöverträdarna uppgick
Efter »stöten» polisen. Det
gamla ordet om att brott inte
lönar sig håller streck i de allra
flesta fall. 1953 kom i Sverige
182685 brott till polisens
kännedom.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
