Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristendom — kärlekens religion - Tro och lära - Tro och vetande - Tron på en enda Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOM 2087
Några av kristendomens heliga
platser: Oljeberget med
Get-semane örtagård i förgrunden.
Här ligger nu flera kristna
kyrkor, och örtagården vårdas
av franciskanmunkar.
tago) framhåller det paradoxala (Jag tror, emedan
det är orimligt!) i den religiösa upplevelsen.
Mystikens försjunkande och gudshängivenhet, pietismens
»levande fromhet», romantikens känslokristendom,
Sören Kierkegaards och Sven Lidmans
hänsynslösa individualism ger trots vissa ensidigheter
mera utrymme åt religiös upplevelse och erfarenhet.
Tro och vetande
Frågan om tro och vetande i kristendomen blev
särskilt aktuell, när den nya naturvetenskapens läror
av många ställdes i skarp motsats mot kyrkans
kristendom. Allvarliga »moderna» människor kunde ofta
inte hitta någon annan utväg än att följa den fromme
fysikern Faradays exempel och noga »stänga
dörren mellan bönekammaren och laboratoriet». Vad
som länge försvårade frågans lösning var den gamla
läran om bibelns s. k. verbalinspiration, som gjorde
gällande, att bibelns innehåll ord för ord rentav var
dikterat av Gud. En mängd uppgifter i judisk historia,
geografi, biologi, astronomi, sedvanerätt 0. d. stämde
ju inte alls med vetenskapens resultat. En många
gånger skäligen onödig strid om dessa ting upprörde
länge sinnena. Med en i våra ögon nästan otrolig
naivitet — ungefär lika stor å ömse sidor - kunde en
»verdandist» på 1880-talet förklara hela
kristendomen för humbug, därför att haren i någon
gammaltestamentlig bok räknas till idisslare e. d., och en
»gammalfrom» kristen försvara allehanda uppenbara
oriktigheter såsom »Guds ord i bibeln». När vi nu
omsider lärt oss att inse betydelsen av att bibeln är en
samling böcker av olika författare från olika tider, har
vi också därmed lärt oss bättre fatta dess oändligt
stora rent religiösa värde i de delar där gudsmän och
profeter och framför allt Jesus själv talar till oss om
hur de mött sin Gud i inspirationens och den
innerliga gudsupplevelsens ögonblick. Bibelns religiösa
värde minskas inte av den tidsbetingade yttre
dräkten. Detsamma gäller om de s. k. underverken och
le-gendartade partierna, vilka kan innebära stora
svårigheter för en och annan. Rent psykologiskt sett torde
det vara absolut nödvändigt och självklart, att en äkta
religiös upplevelse sker hos varje människa i den
form i vilken hon har förutsättningar att fatta den.
På samma sätt ser vi ju också, hur kristendomen
själv utformats på olika sätt under skilda tider i olika
länder. Detta behöver inte nödvändigt vara något ont.
De »ortodoxa» (Ryssland, Balkanhalvön etc) möter
Gud i den åskådliga och dramatiska gudstjänstens
heliga handlingar, katolikerna i sina sakrament,
protestanterna i en mera personlig trosförtröstan och i
det jordiska kallelsearbetet. I trons mångfald kan
också trons rikedom ligga.
Tron på en enda Gud
Vad är då den »allmänneliga» kristna trons mest
centrala innehåll? Givetvis själva gudstron. Från
Israels profetreligion övertog vi arvet av en hög och
sträng »monoteism» (tron på en enda Gud).
Allmakten, rättfärdigheten, heligheten och den förlåtande
barmhärtigheten hade redan flera av profeterna
funnit vara den ende Gudens egenskaper. I Jesu gudstro
är kärleken det allt behärskande: Gud, vår Fader, är
kärleken! I Jesu gudsbild ligger den innerligaste
förening av omutlig rättrådighet och oändlig nåd och
kärlek. I tron på Guds skapelse och försyn följer Jesus
också profetiska tankegångar. Absolut förtröstan och
barnslig lydnad och tillit är människans väg till Gud.
Den kristne måste tro, att det finns mening i och mål
för vårt liv.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
