Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina — Gustav II Adolfs dotter - Hennes regerings ljusa och mörka sidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTINA 2091
Rikets rådsal var inte den rätta miljön för drottning Kristina, och tidens slipade diplomater var inte det umgänge hon sökte.
De lärda och vittra salongerna, där snille och esprit präglade samvaron, lockade henne mera. Därför längtade hon också bort
från regentplikterna i hemlandet till Sydeuropas rikare kulturliv. På denna målning av Dumesnil ses drottningen i kretsen
av lysande personligheter åhöra en demonstration av Cartesius (denne står mitt emot drottningen vid bordet t. h.).
GUSTAV II ADOLFS DOTTER
IKRISTINA (1626-89), drottning av Sverige 1632,
regerande drottning 1644, abdikerade 1654, från 1655
bosatt i Rom. Då den sexåriga Kristina några
månader efter sin faders död framvisades för riksens
församlade ständer, lär en bonde vid namn Lars ha
givit luft åt sina känslor i följande ord: »Det är
sanning! Se konung Gustavs näsa, hans ögon, hans panna!
Hon skall vara vår drottning!» Ett par årtionden
senare stod den 28-åriga drottningen inför sin
tronavsägelse. Hon hade sammankallat riksens ständer till
Uppsala för att i slottets berömda rikssal verkställa
sin föresats. Vid sammanträdet framträdde
böndernas talman och yttrade bl. a.: »Fortfar, nådigsta
drottning, i Edra förrättningar och drag lasset, så länge
I lever; vi skola hjälpa Eder det bästa vi kunna att
lätta bördan. Eder fader var en hederlig man och god
konung samt gjorde sig namnkunnig i världen; och
vi lydde och älskade honom, så länge han levde. Eders
Maj:t är hans enda barn, som har styrt oss ganska
väl, och vi älska även Eder av allt hjärta. Prinsen är
väl en hederlig man, och när hans tid kommer, äro vi
lika villiga att lyda honom som nu Eder, men så länge
som I lever, vilja vi icke skiljas från Eder, och beder
jag därför, nådigsta drottning: drag Eder icke ifrån
oss!» Och när bonden slutat sitt tal - fortsätter vår
sagesman, engelsmannen Whitelocke, som var
ögon
vittne till händelsen - skakade han hand med
drottningen utan någon bugning, tog sedan upp en liten
näsduk ur fickan och torkade bort tårarna, som rann
utför hans kinder.
Hennes regerings ljusa och mörka sidor
De båda böndernas ord är vackra vittnesbörd om
den trohet som menige man i vårt land hyste för
Gustav Adolfs dotter. Hur motsvarade Kristina
denna tillit från svenska folkets sida? Hennes
regeringsår var en tid av rik utveckling på många
områden av svenskt samhälls- och kulturliv. Falu gruva
nådde maximum av sin produktion, kolonisationen i
Amerika sattes i gång, en ny skolordning tillkom,
förvaltningsapparaten förbättrades. Kristinas
myndighetsförklaring 1644 ackompanjerades av
segerbulletiner från två krigsskådeplatser, Danmark och
Tyskland, och under de närmaste åren slöts två freder
-Brömsebrofreden och westfaliska freden - som
tillförde vårt land värdefulla och delvis för framtiden
bestående landvinster. Vid drottningens kröning
1650 restes på nuvarande Norrmalmstorg i Stockholm
en äreport, som gav ett synligt uttryck åt den
segerstolthet som besjälade nationen.
Men å andra sidan hade Kristina själv föga andel
i denna lysande utveckling. Det var andra som skapat
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
