Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina — Gustav II Adolfs dotter - Hennes regerings ljusa och mörka sidor - Vishetens gudinna från Norden - En splittrad och olycklig människa - Krokodil — flodernas fruktade reptil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2092 KROKODIL
den glans som återföll på den unga drottningen. Själv
ställdes hon inför en annan fråga, som satte hennes
förmåga på hårda prov: tidens sociala nöd. Inom de
ofrälse stånden, särskilt bönderna, jäste det sedan
länge. På kröningsriksdagen 1650 kom denna
stämning till utbrott. Man ropade på ett radikalt
ingripande mot bondejordens och kronjordens fortgående
avsöndring till adeln, och krav framställdes t. o. m.
på en reduktion (indragning till kronan) av redan
bortförlänad jord. Kristina slog emellertid inte in på
en sådan väg utan fortsatte att utdela donationer till
adelsmän, vilkas tjänster hon ville belöna. Detta
försämrade statsfinanserna och ökade ännu mer
bondeståndets ekonomiska och sociala betryck. I dessa
avseenden förvärrades sålunda förhållandena i
landet. Däremot satte hon vid samma tid med framgång
in sin energi på en annan angelägenhet: att gentemot
de högadliga strävandena hävda kungamaktens
auktoritet. Som ett led i denna politik arbetade hon på
att få tronföljden tillförsäkrad sin kusin Karl Gustav
och hans ätt. Den kraft med vilken hon övervann
adelns motstånd på denna punkt röjer verklig
politisk begåvning.
Vishetens gudinna från Norden
I det hela måste man ändå säga, att Kristina inte
vunnit sin stora berömmelse genom vad hon uträttat
som Sveriges regent. Det är genom sin personlighet
hon fängslat intresset och väckt beundran. Hon
prisades som vishetsgudinnan från Norden. Flon ägde en
för den tidens kvinnor enastående lärdom: hon
talade fulländat tyska, latin, franska och holländska
och betraktade studiet av grekiska »som ett
tidsfördriv». Den romerske författaren Ta’citus, som
anses vara ovanligt svårläst, kunde hon - berättar det
franska sändebudet Chanut [sjany’] - på rak arm
översätta till franska. Hennes utbildning och
uppfostran hade varit utpräglat manlig, hon trivdes
egentligen endast i mäns sällskap, och hon verkade i sitt
uppträdande mera man än kvinna. Ät sin toalett
ägnade hon föga omsorg; hon klädde sig på en kvart.
En kam och en bandbit var hennes enda hårprydnad.
Under en jakt kunde hon sitta till häst tio timmar i
sträck, köld och hetta generade henne inte, hennes
föda var enkel och utan läckerheter. Även mot sina
grånade rådgivare kunde hon uppträda med
myndighet. Kristinas manhaftiga lynne övergick inte sällan
till hårdhet; hon var »uppfostrad i det svenska
1600-talets hårda uppfattning om rättvisa och straff».
Härom vittnar den sorgligt ryktbara händelsen, då hon i
Fontainebleau år 1657 lät avrätta - eller mörda
-sin hovstallmästare markis Monaldesco, emedan denne
förrått viktiga och ömtåliga politiska hemligheter.
En splittrad och olycklig människa
Men Kristina hade ärvt inte blott sin faders
genialitet och kraftfulla kynne; även från modern hade
hon ett arv: nervositet, ombytlighet och till
hysteri gränsande oro. Ur psykologisk synpunkt företer
Kristina en egendomlig och rätt ovanlig typ. Hennes
inre liv var starkt splittrat och fyllt av motsägelser,
och hon var trots sitt käcka och resoluta väsen
säkerligen i grunden en olycklig människa, med en djup
tragik vilande över sig. Hennes benägenhet för
gunstlingar gav fart åt illvilliga rykten, vilka dock med all
säkerhet saknar grund. Endast inför en människa har
Kristina helt varit kvinna-, kardinal Azzolino, som hon
mötte under sin Romtid; deras korrespondens röjer
en verklig och djup böjelse från Kristinas sida.
Vad som mest slog samtiden med häpnad var
Kristinas beslut att lämna sitt land och övergå till den tro,
som hennes fader bekämpat. Att det finns ett intimt
orsakssammanhang mellan hennes tronavsägelse och
hennes trosförändring är tydligt. Som katolik kunde
hon inte stanna kvar på Sveriges tron. Bakgrunden till
Kristinas abdikation är emellertid mera
sammansatt: hon hade en känsla av att landet behövde en
manlig regent, hon insåg sin egen oförmåga att lösa
den sociala krisen, och i grund och botten saknade
hon säkerligen större intresse för sin uppgift som
regent. Om hon hoppats finna lugn och ro i den allena
saliggörande kyrkans sköte, blev hon emellertid
besviken. I Rom levde hon visserligen som en drottning
i konstens och vetenskapens värld, men själens oro
stillades inte och hon hade svårt att överge sina
ärelystna politiska planer. I all yttre glans förblev hon
en ensam människa. »Du är så arm, Kristina
Alexandra, då skådespelet lider mot sitt slut.»
FLODERNAS FRUKTADE REPTIL
Krokodil.
Det fmns krokodiler av olika arter
i alla tropiska länder. Den mest bekanta av dem är
nilkrokodilen, som förekommer i en mängd större och
mindre vattendrag i Afrika. Den är en väldig bjässe,
som uppnår en längd av omkring 6 m.- Krokodilens
huvudsakliga föda utgöres av fisk, men den angriper
även andra djur, som kommer till vattnet för att
dricka, t. o. m. så stora och kraftiga djur som hästar
och kameler, och det har upprepade gånger hänt, att
människor fallit offer för den. Krokodilerna närmar
sig sitt tilltänkta byte ytterst försiktigt, simmande
under vatten med endast näsöppningarna i ytan. Då
de kommer tätt intill bytet, skjuter de blixtsnabbt
fram, griper det och drar ned det i vattnet.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
