Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kullager — rullning ersätter glidning - En ung industri - En svensk uppfinnarinsats - Förvärv av Hofors stålverk - Några imponerande siffror - Jättekullager och dvärgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2100 KULLAGER
RULLNING ERSÄTTER GLIDNING
IXULLAGER. Med lager förstår man inom tekniken
ett maskinelement vars uppgift är att uppbära en
roterande axel. Det enklaste lagret utgöres av ett
cylindriskt hål, utborrat antingen direkt i maskingodset
eller i ett häruti anbragt rörformigt stycke,
lagerbuss-ningen, vid vagnshjul kallat »bössa». Man skiljer
emellan å ena sidan glidlager, å den andra kullager
eller rullager. För att reducera slitaget smörjer man
glidlager med fett eller med olja. Härav bildas
en hinna eller film, som även vid hög belastning har
förmåga att skilja axeln från lagret och sålunda
hindrar metallisk friktion. Men eftersom oljefilmen efter
hand torkar och förorenas av metallpartiklar, måste
den ständigt förnyas för att lagren inte ska »gå
varma». Det var för att upphäva dessa kännbara
olägenheter som det första kullagret konstruerades.
En ung industri
Kullagerindustrin är i sin helhet tämligen ung.
Visserligen uttogs redan på 1860-talet det första
patentet på en kullagerkonstruktion i egentlig mening. En
allmän tillämpning fick kullagerprincipen dock först
med velocipedindustrins uppkomst på 1890-talet.
Man kan dock inte förlägga kullagerindustrins
födelse till denna tid, ty de lager som på den tiden
användes innehöll visserligen kulor, men dessa roterade
inte som i ett modernt kullager mellan särskilda
löpringar utan mellan lämpligt utformade delar av
hjul-naven. Lagren framställdes sålunda inte i form av en
standardiserad handelsvara.
Den moderna kullagerindustrin karakteriseras av
att lagren tillverkas som särskilda maskinelement i
soecialfabriker. Genom att denna viktiga
maskindetalj lösgjorts från tillverkningen av kompletta
maskiner och redskap, har man därav kunnat göra en
standardiserad och billig kvalitetsprodukt, som
tillfredsställer de högsta krav i fråga om både material och
konstruktion.
En svensk uppfinnarinsats
När svensken Sven Wingquist 1906 började
arbeta med kullagerkonstruktioner, fanns sålunda
redan en betydande kullagerindustri i Tyskland,
England och Amerika. Han menade dock, att de då
brukliga konstruktionerna var behäftade med en hel del
brister, bl. a. den att de inte på ett tillfredsställande
sätt gav efter för oundvikliga snedställningar mellan
lager och axel, särskilt vid transmissioner. Detta blev
impulsen till hans första betydande uppfinning, det
självreglerande, dubbelradiga kullagret. Detta
kullager, vars ytterbana är sfäriskt slipad, har
egenskapen att utan skadlig påföljd medgiva en betydande
snedställning hos axeln. Är 1907 bildades ett bolag för
tillverkning av kullager, och en fabrik uppfördes i
Göteborg, Aktiebolaget Svenska Kullagerfabriken,
SKF, hade blivit till. Utvecklingsgången har dock
medfört, att SKF vid sidan av de självreglerande lagren
upptagit tillverkning även av andra lagertyper, vilka
numera utgör huvudparten av fabrikationen.
SKF är möjligen inte det största men dock ett av
de ledande världsföretagen inom sin bransch. Bolaget
har ett tjugotal fabriker, bl. a. i USA, England,
Frankrike och Tyskland och försäljningsbolag med
sammanlagt 155 kontor i ett fyrtiotal länder.
Förvärv av Hofors stålverk
Genom företagets hastiga tillväxt blev
stålförbrukningen snart nog betydande, och då kvalitetsfrågan
visade sig vara av största betydelse för tillverkning
och avsättning, blev det snart nödvändigt för SKF att
i Sverige genom inköp av ett stålverk skaffa sig nödig
kontroll över ståltillgång och stålkvalitet. Valet föll
på Hofors bruk i Gästrikland, som äger gruvor med
malmer av synnerlig renhet och förfogar över en
arbetarstam med under generationer nedärvd
yrkesskicklighet. Förvärvet ägde rum 1916.
Några imponerande siffror
Stålverket i Hofors har under bolagets ledning
utvecklats till ett av världens största och modernaste
kvalitetsverk med en årskapacitet av 150 ooo ton
stålgöt. Några ytterligare siffror, som utgör fullödiga
vittnesbörd om den skapande kraften hos en svensk
teknisk uppfinning, lagd i rätta händer, må här
nämnas. SKF sysselsatte 1952 i Sverige mera än 10 ooo
och i utlandet något över 20 ooo arbetare och
tjänstemän. Koncernens försäljning var 1952 över 1 050
milj, kr., varav 296 milj, kom på det svenska bolaget.
Jättekullager och dvärgar
Det till ytterdiametern största lagret i SKF:s
tillverkning är ett kullager med 1 455 mm diameter. Det
tyngsta lagret är ett sfäriskt rullager. Dess diameter
är 1 360 mm och vikten 2 310 kg. Det minsta av SKF:s
standardlager har 10 mm diameter och är avsett för
en 4 mm axel.
Sistnämnda lager representerar dock långtifrån
något minimum i fråga om storlek. Vid schweiziska
fabriker, inrättade för urtillverkning och finmekanik,
har man under de senaste åren för användning i bl. a.
räkneverk och klockor börjat tillverka kullager inte
större än ett knappnålshuvud. Rekordet torde vara
ett lager med 1 mm ytterdiameter, innehållande tre
kulor och samarbetande med en konisk axeltapp.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
