Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köp — själares och köpares förpliktelser - Parters ömsesidiga förpliktelser vid köp - Verkan av att det köpta är behäftat med fel - Om öppet köp - Avbetalningsköp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖP 2117
tuation (t. ex. arbetskonflikt, prishöjning, import- eller
exportförbud) skulle inträffa (force majeurklausul).
Även utan dylikt förbehåll kan säljaren undgå
ersättningsskyldighet, då det för honom föreligger s. k.
objektiv omöjlighet. Förhållandena skall då vara sådana,
att möjligheten att fullgöra avtalet kan anses utesluten
till följd av omständighet, som säljaren inte bort taga i
beräkning, t. ex. förstörelse av allt gods av det slag
eller det parti köpet avser, krig, införselförbud eller
därmed jämförlig händelse.
Dröjsmål på köparens sida kan bestå i
underlåtenhet att mottaga godset, då det erbjudes honom. Den
vanligaste formen av dröjsmål är emellertid då
köparen inte i rätt tid betalar köpeskillingen. Har godset
redan utlämnats till köparen, äger säljaren inte rätt
att taga tillbaka detta, såframt inte vid köpet gjorts
förbehåll härom. Däremot har han rätt till ersättning i
form av ränta (se art. Avtal). Om godset ännu inte
utlämnats, har säljaren vid köparens dröjsmål i
allmänhet valrätt mellan att vidbliva affären och kräva
betalning eller att häva köpet och fordra skadestånd
för förlorad handelsvinst och omkostnader.
Verkan av att det köpta är behäftat med fel
Det händer att köparen sedan han mottagit godset
upptäcker fel i detta, d. v. s. godset är inte i det skick
han med fog väntat. Det kan också föreligga s. k. brist,
i det att det levererade varupartiet uppgår till mindre
kvantitet än säljaren utlovat.
Fel eller brist, som köparen kände till redan vid
avtalets ingående, kan han inte åberopa mot säljaren, ty
han har ju själv kunnat taga hänsyn därtill vid
uppgörelsen. Detsamma gäller om han haft tillfälle att på
förhand upptäcka felet eller bristen, t. ex. undersökt
godset eller från säljaren fått prov för undersökning
eller om godset sålts »i befintligt skick». I samtliga
dessa fall får han göra anmärkning endast om sälj aren
svikligt dolt felet eller bristen för honom.
Bortsett från dessa fall kan köparen vid fel eller
brist vända sig mot säljaren med olika anspråk. Avser
köpet individuellt bestämt gods, har han valrätt
mellan att häva köpet eller fordra avdrag, som motsvarar
felet; i vissa fall kan han också få skadestånd. Vid
leveransavtal kan köparen häva köpet eller kräva
avtals-enligt gods. Han kan också behålla godset mot
nedsättning av priset. Är felet ringa, får godset inte avvisas
om inte säljaren förfarit svikligt eller känt till felet på
sådan tid, att han utan oskälig kostnad eller svårighet
kunnat anskaffa felfritt gods. Han är också i regel
skyldig ersätta köparen för skada, oavsett om någon
försummelse ligger honom till last eller icke.
Dessa olika anspråk, som köparen får på grund av
fel eller brist, kan han emellertid lätt förlora, om han
inte i tid bevakar dem gentemot säljaren. Den åtgärd
han har att vidtaga kallas reklamation och består i ett
meddelande till säljaren att han vill framställa
an
språk i anledning av felet eller bristen. Sådan
reklamation måste köparen vid ett vanligt civilt köp göra
utan oskäligt uppehåll, sedan han märkt eller bort
märka felet. Vid handelsköp måste reklamationen
göras genast efter varans mottagande. Detta
sammanhänger med att vid sådant köp säljaren anses skyldig
att undersöka godset, så snart han mottagit detta från
säljaren. Underlåtes reklamation, går köparen i regel
förlustig sin rätt att tala å felet.
För rätten att tala å fel eller brist finnes vidare en
yttersta tidsfrist av ett år. Denna gäller dock inte om
säljaren lämnat garanti för att svara för fel under
längre tid eller om han förfarit svikligt.
Om köparen fått godset i sin besittning då han gör
bruk av sin rätt att häva köpet, är han likväl pliktig
att taga vård om detta för säljarens räkning. För
denna vård är han berättigad till ersättning av
säljaren. En sådan vårdnadsplikt kan också komma att
åligga köparen i fråga om gods som han väl inte fått i sin
besittning men som ex. med järnvägsvagn försänts till
honom.
Om öppet köp
Det förekommer ofta att en person från en affär
tager en vara »till påseende». Detta kallas öppet köp.
Det kan då vara avtalat att köparen skall ha en viss
betänketid, inom vilken han skall kunna dra sig
tillbaka från köpet. Men även om så inte är fallet, blir
köparen definitivt bunden av köpet, om han inte utan
oskäligt uppehåll meddelar säljaren att han inte vill
behålla godset. Innan godset återställts är det
köparen, vilken - såsom lagen uttrycker det - står faran
för godsets förstörelse eller försämring, t. ex. till följd
av brand.
Avbetalnlngsköp
Med avbetalningsköp i teknisk mening avses det
fall då lösöre säljes mot betalning i särskilda poster och
då säljaren gjort förbehåll om rätt att återtaga godset
vid köparens dröjsmål med betalningen eller om att
äganderätten till det sålda skall kvarbliva hos säljaren,
till dess betalningen erlagts. För ett avtal av denna
innebörd gäller i princip sedvanliga regler om köp,
dessutom finns särskilda regler i en lag av 1915 om
avbetalningsköp.
Dessa senare regler, som är tvingande och alltså
inte kan genom avtal mellan parterna sättas ur kraft,
har tillkommit för att ge ett särskilt skydd åt köparen
såsom den i avtalsförhållandet regelmässigt
ekonomiskt svagare parten.
Enligt 1915 års lag får säljaren inte taga igen godset
på grund av mindre dröjsmål än fjorton dagar eller på
grund av dröjsmål att erlägga en avbetalning, som
utgör mindre än tio procent av priset, eller flera
avbetalningar, som tillsammans utgör mindre än fem
procent. Och när dröjsmålet är så betydande att säljaren
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
