Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köp — själares och köpares förpliktelser - Avbetalningsköp - Köpenhamn — kongens by - Sillfisket i Öresund bidrog till stadens uppkomst - En rik sjöfartsstad och överfartsort vid Sundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 l8 KÖPENHAMN
får taga igen godset, så kan han visserligen utan att
behöva stämma köparen till domstol erhålla
handräckning för godsets utfående, men han får inte detta utan
vidare utan måste underkasta sig ett ganska
invecklat vidräkningsförfarande med köparen. Vid denna
uppgörelse skall köparen gottskrivas godsets värde vid
återtagandet. Säljaren åter skall gottskrivas bl. a. det
oguldna beloppet av avbetalningspriset med avdrag av
i regel tio procent på den del därav, som ännu inte
hunnit förfalla till betalning. Om vidräkningen utvisar
ett saldo till köparens favör, måste säljaren vid
återtagandet av godset erlägga detta saldo till köparen.
Köparen har emellertid rätt att inom fjorton dagar
sedan godset återtagits lösa det tillbaka genom att
betala säljaren dess värde kontant. Om det åter vid
vidräkningen visar sig att godsets värde understiger vad
säljaren har till godo hos köparen, så att säljaren inte
blott skall ha godset åter utan ett penningbelopp
därutöver, så måste köparen betala detta, vare sig
säljaren, som återtagit godset, får behålla det eller
köparen enligt vad nyss sagts löser det åter mot kontant.
Vid återlösen av godset måste köparen alltså i detta
fall betala inte blott värdet av godset utan även det
saldo, som enligt vidräkningen tillkommer säljaren.
KONGENS BY
IxOPENHAMN. I få europeiska länder intar
huvudstaden genom sin storlek en så dominerande
ställning som i Danmark. I Stor-Köpenhamn bodde 1951
1 187 045 invånare eller mer än en fjärdedel av hela
Danmarks folkmängd. Härav kom 974 731 på
huvud-stadskommunema Köpenhamn, Gentofte och
Frede-riksberg, en förstad som helt inneslutes av
Köpenhamn.
Medan Stockholm, Oslo och Helsingfors ännu hade
en ganska landsortsmässig prägel i slutet av 1800-talet,
intog Köpenhamn den obestridda rangställningen som
den kontinentala storstaden vid Sundet. Det var
Nordens huvudstad inte blott i kulturellt avseende; i
långliga tider hade Danmark och Köpenhamn förmedlat
betydelsefulla impulser inom konsten, litteraturen och
politiken till de övriga nordiska länderna. Men
Köpenhamns betydelsefulla och traditionella roll av
»kulturbrygga» har också motsvarats av en kommersiell
maktställning som import- och transitohamn för de
övriga nordiska länderna.
Sillfisket i Öresund bidrog till stadens uppkomst
Kanske ett sekel innan Stockholm grundades av
Birger Jarl, befäste den krigiske biskop Absalon det
obetydliga samhälle på Själlands östkust som då ännu
kort och gott kallades för Havn. På borgens ruiner kom
sedan det nuvarande slottet Christiansborg att ligga.
Den blivande storstaden bestod från begynnelsen av
en liten fiske- och handelsby, som låg i trakten av
Ni-kolaikyrkan nära det nuvarande Ströget och Höjbro
Plads. På en liten sluttning innanför kusten hade
kyrkan sin plats - den var invigd till »Vår fru». Vor Frue
Kirke, som är Köpenhamns domkyrka, stammar
således från tiden omkring 1200, ehuru den i sitt
nuvarande skick fullbordades 1811-29. Den medeltida
handeln i Köpenhamn nådde större blomstring först
sedan tyskarna begynt sina stadsgrundningar i
östersjöområdet och de skånska, då ännu danska städerna
Malmö, Hälsingborg, Landskrona blivit av betydelse
som marknadsorter. 1171 nämnes Havn som stad.
Rörelsen måtte ha varit livlig nere vid stranden i det
dåtida Köpenhamn under fiskesäsongen, då framför allt
den saltade öresundssillen utgjorde den stora
handelsvaran. Här möttes köpmän från kringliggande
länder för att göra upp sina affärer. I strandens
handelsbodar hade de köpmän säte som ändrade
stadens namn till »köpmännens hamn», Köpenhamn.
Platsen för denna förgångna kommersiella rörelse
heter i dag Gammel Strand, och där samlas ännu
fiskebåtarna från kustens fiskelägen för att avyttra
sina fångster.
En rik sjöfartsstad och överfartsort vid Sundet
Läget vid en av den internationella sjöhandelns
viktigaste stråkvägar under medeltiden gynnade stadens
utveckling, och härtill kom närheten till det ryktbara
sillfisket utanför Skanör och Falsterbo. Vid
Köpenhamn fanns innanför ön Amager [äm’äar] den
rymligaste och säkraste hamnen i omedelbar närhet till
fiskeplatserna. Staden fick även en växande betydelse
som överfartsort till Skåne, där biskop Absalon 1177
fått Lund som ärkebiskopsdöme. Under 1400- och
1500-talen utvecklades Köpenhamn till residensstad
för de danska kungarna. Hansans upplösning blev till
fördel för dess handel, och i slutet av 1500-talet börjar
ett uppsving för Köpenhamn, särskilt märkbart under
Kristian IV:s regering. På hans befallning anlades
Christianshavn, och flera monumentalbyggnader,
Rosenborg, Holmens kirke, Regensen m. fl., vittnar ännu
om den livliga byggnadsverksamheten under hans tid
(jfr Dansk konst). 1630 hade Köpenhamn omkring
25 ooo inv. Förlusten av Skåne förändrade inte
stadens ställning som Danmarks bästa hamn vid den
viktiga sjöfartsleden genom sunden. Efter stadens
hjältemodiga försvar vid svenskarnas belägring 1658-59
erhöll den privilegier som fri riksstad. 1699 hade
Köpenhamn omkring 62 ooo inv., och 1728 hade
invånarantalet stigit till 76 ooo. På 1870-talet uppnådde Kö-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
