Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lek — hur barnen leker - Varför leker barnen? - Olika åldrar — olika lektyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEK 2149
HUR BARNEN LEKER
LeK. Vad lek är vet vi allesamman, men när
vetenskapsmännen skall förklara och definiera vad det är,
blir det inte längre så enkelt. Man har en känsla av att
skämtaren Storm-Petersen tänkte på teorierna om
leken när han definierade psykologin som
»vetenskapen om vad alla känner till uttryckt på ett språk som
ingen begriper». Det är nästan obegripligt så många
olika teorier som har framlagts om lekens natur och
väsen. Ett har de dock gemensamt: att det är barnets
lek man har sökt klarlägga. Att de vuxna också leker
har man inte undersökt så noga. Men visst är det lek
när man dansar eller spelar fotboll, rullar
bowlingklot eller tar ett parti bridge. Leken skänker
avkoppling åt både barn och vuxna. Men den kan också vara
något ytterst allvarligt. Det är inte bara i
barnkammaren utan också vid spelbordet och på fotbollsplanen
det kan uppstå gräl och konflikter. Ändå är det skönt
för vuxna människor att kunna koppla av och leka.
För barn är det rent av ett naturbehov. Att deras lek
intresserar forskningen beror på att dess olika faser
avspeglar viktiga led i barnets utveckling.
Varför leker barnen?
Att det skulle kunna vara så enkelt har vissa
spekulativa forskare haft svårt att föreställa sig. Därför
har de hittat på olika sinnrika teorier om varför barn
leker. Amerikanen Stanley Hall formade den s. k.
kulturstadieteorin, enligt vilken barnen i sin lek
behöver upprepa de olika faserna i människans tidigare
kulturutveckling för att som vuxna i sin tur kunna
föra kulturen vidare. När barnen leker med vatten
skulle det ha samband med den period då våra
förfäder var fiskare, och när de skjuter med pilbåge
erinrar de sig den tiden då förfäderna var jägare osv.
Teorien fallar bl. a. på att åtskilliga moment i barnens
lekar inte överensstämmer med forna kulturstadier.
Tysken Karl Groos såg leken ur den biologiska
ändamålsenlighetens synpunkt och tänkte sig att varje
funktion eller organ som tränades hade motsvarighet
i den vuxnes liv, och att man hade hjälp av denna
träning i kommande situationer. Som lätt inses håller
inte heller denna parallellism streck. Det bekräftar
bl. a. den danska psykolog som konstaterat: »När mina
barn var små lekte pojken med soldater och flickan
med dockor. Nu, när de har blivit stora, är det
precis tvärtom.»
Engelsmannen Herbert Spencer har framfört
åsikten att barnens lek skulle bero på ett överskott av
fysisk och psykisk energi. Denna kraftöverskottsteori
stöds bl. a. av att sjuka bam i allmänhet visar föga
benägenhet att leka. Spencer har emellertid inte
lyckats förklara, varför barn vid skilda tillfällen väljer
olika lekar eller orsaken till att de ibland håller på
med en lek tills de är totalt utpumpade och t. o. m.
gjort slut på sina kraftreserver. - Schweizaren
Édouard Claparède har kompletterat Spencer genom
att betona fantasins roll vid valet av lekar. Han menar
att bamen väljer olika roller i olika lekar för att i
fantasin upphäva sin maktlöshet och känna sig
behärska sin omgivning.
Ur de olika teorierna kan man plocka ut
sannings-korn om leken: barn tycker om att leka sig tillbaka
till forna tider, liksom att efterbilda vad de vuxna gör.
De får i leken utlopp för sitt överflöd på energi och
deras fantasi blir bestämmande för arten av lekar, när
de har hunnit fram till det stadiet. Den gemensamma
svagheten i de olika lekteorierna är dock, att de inte
i särskilt hög grad har tagit fasta på hur barnens
lekar utvecklas och ändrar karaktär efter hand som
barnen växer. I det avseendet har bl. a. den
amerikanske barnpsykologen Arnold Gesell gjort en stor insats
genom sina påpekanden att lekens olika former i
allmänhet är de för den fysiska och psykiska
utvecklingsnivån typiska övningarna. Eftersom barn växer
och utvecklas olika snabbt kan man inte direkt säga,
att en lek hör till ett visst åldersstadium, men man
kan visa att de olika lekformerna följer efter varandra
på samma sätt som de olika utvecklingsstadierna.
Olika åldrar — olika lektyper
Först bland lektyperna kommer rörelseleken eller
funktionsleken. Spädbarnet gläder sig åt att kunna
röra sina lemmar och småbarnet finner stor glädje i
att krypa, gå, klättra, springa osv. Hur länge kan
inte en liten unge hålla på enbart med att resa sig i
sängen med hjälp av spjälorna och sätta sig igen.
Rörelselekarna fortsätter ganska länge och blir till
klättrande, bollekar och att åka trehjuling. Den
lektyp, som kommer närmast i utvecklingen, börjar
under den period rörelselekarna pågår. Det är
objekt-lekarna, då barnen tar fast i föremål, viftar med dem,
undersöker dem, öser sand, spolar vatten osv. De
fortsätter med att ordna och sortera, sätta klossar på en
pinne, plocka knappar i askar, passa in lådor i
varandra osv. Till ett senare stadium hör
destruktions-och konstruktionslekarna. Man behöver ta sönder
saker och ting innan man lär sig bygga upp något. Man
måste känna till sakernas natur, innan man kan
försöka sig på att placera klossar på varandra så att det
blir ett torn. Under denna period behöver barnen
också riktigt med material att plocka sönder och
konstruera nytt av. Att slå i spik eller hantera en bultbräda
roar man sig med under denna utvecklingsfas.
Relativt tidigt börjar barnets fantasi frigöra sig
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
