Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London — brittiska samväldets hjärta - Den stora flodhamnen — stadens livsnerv - Loppa — parasiter på människor och djur - Böldpestens smittospridare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOPPA 2195
torde ha uppfört den första bron över Themsen, där
nu London bridge spänner sina bågvalv över floden.
Längre än till denna bro kommer inte större
sjögående fartyg; därovan tillhör Themsen flod- och
bogser-båtarna samt de otaliga pråmarna. Närmast nedanför
Tower bridge ligger de första och äldsta dockorna.
Ju längre ned man kommer mot mynningen, desto
större och nyare är dockorna, t. ex. de väldiga Victoria
and Albert’s docks och King George V dock. Ett
särskilt intresse för oss svenskar har Surrey commercial
docks, världens största avlastningsplats för trävaror
(sågat virke, pappersmassa m. m.), där de flesta
svenska fartyg inlöper. Strax intill ligger den svenska
sjömanskyrkan vid Lower road. Dess läsrum besökes
år
ligen av 10 ooo-tals sjömän. Snett emot dessa dockor
ligger West India docks, i vars magasin tropikernas
produkter lagras för omskeppning och distribution.
Ungefär mittemellan dessa och East India docks går
Blackwelltunneln under Thames, Londons första
tunnel för spårvägstrafik, öppnad 1897. Längst ut i öster,
26 km från London bridge, ligger Tilbury docks, där
de svenska Lloydbåtarna från Göteborg lägger till.
Det är en jättestor flodhamn London förfogar över
för sin världshandel. Dockorna omfattar en 293 km2
vattenareal, och kajlängden uppgår till inte mindre än
97 km. Antalet ankommande och avgående fartyg
överstiger 40 000 om året, tillsammans mätande närmare
50 milj, nettoregisterton.
PARASITER PÅ MÄNNISKOR OCH DJUR
LOPPA. Det finns en otalig mängd olika lopparter,
som var och en i allmänhet håller sig till sin bestämda
värd. De kan emellertid också växla värdar. Så kan
t. ex. både hundens och råttans loppor hemsöka
människan. Lopporna lägger sina ägg i smutsen i
golvspringor, under mattor och på andra ställen. Där
kläcks äggen till små larver, som snabbt växer,
förpuppas och blir till nya loppor, allt under en tidrymd
av några få veckor. Loppan hör således samman med
smuts och orenlighet, och därför har den också med
stigande hygien börjat försvinna och är faktiskt i våra
dagar i vårt land och andra hygieniskt högtstående
länder jämförelsevis sällsynt.
Böldpestens smittospridare
Sin största roll spelar loppan som överförare av
böldpesten och är här av verkligt världshistorisk
betydelse. Digerdöden, som avfolkade Europa till stor
del, var med all sannolikhet pest, överförd av loppor.
Det är dock inte människans loppa som är överförare
utan råttornas. Böldpest är egentligen en råttsjukdom,
förorsakad av en liten bacill, som upptäcktes 1894 av
japanen Kitasato och schweizaren Yersin. När
råttorna dör lämnar lopporna de kallnande kropparna
och övergår till andra råttor. Till sist kan de angripa
människan och överför pestbacillerna med sina
sug-snablar till hennes blod. Det finns emellertid flera
olika slags råttloppor, och alla är inte pestöverförare.
Hur man hindrar smittans införande i ett land
framgår av artikeln Epidemi.
I Indonesien bygger javaneserna sina bostäder och
sängplatser av ihåliga bamburör, i vilka råttorna har
sina boplatser. Råttlopporna går härifrån lätt över till
människan och överför pesten till henne, då epidemier
härjar. Genom att riva ner befolkningens ruckel och
i stället bygga nya, cementerade, råttsäkra bostäder,
har man lyckats tränga tillbaka pesten kraftigt.
En loppa som tillhör en helt annan familj än de nu
Teckningarna t. v. visar: 1 hundloppa, 2 hönsloppa, 3 rått- eller pestloppa, 4 råttloppans larv. — T. h. ses människoloppan i
stark förstoring.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
