Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Läkekonsten — till skydd för hälsa och liv - Bakterieforskningen revolutionerar läkekonsten - Lämmel — ett underligt fjälldjur - Lämmeln i folkfantasin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄMMEL 2219
med tillfördes medicinen en ovärderlig möjlighet att
undersöka inre organ och även använda strålningen
för behandling av vissa sjukdomar, framför allt
tumörer (se Cancer). Modern läkekonst skulle över
huvud taget icke vara tänkbar utan de diagnostiska
möjligheter som röntgenundersökningen innebär.
För den moderna medicinen har vidare upptäckten
av narkosen varit av grundläggande betydelse. Det är
tack vare den som kirurgerna kan utföra sina
livräddande ingrepp. På 1840-talet började man pröva
eternarkos vid operationer och från denna enkla
början har sedan den moderna narkostekniken
utvecklats. På 1880-talet upptäcktes lokalbedövningens
princip. Jfr art. Bedövning.
Alla dessa och otaliga flera stora upptäckter har
gett oss väldiga möjligheter i kampen mot sjukdom
och död. Den tekniska utvecklingen har också lett till
att det medicinska kunskapsområdet blivit oerhört
stort och oöverskådligt, vilket medfört allt större
specialisering. Från att man tidigare räknade med två
specialiteter, medicin och kirurgi, har man nu en
mängd specialområden. Vi har t. ex.
kvinnosjukdomar, förlossningssjukdomar, hudsjukdomar,
ögonsjukdomar etc. Även inom kirurgins och medicinens
fält har man fått specialiseringar. Det finns
hjärn-kirurger, thoraxkirurger, njurkirurger etc. och inom
medicinen hjärtspecialister, magspecialister etc. Detta
är en utveckling på gott och ont. Det kan befaras att
med en mycket långt driven specialisering och ökade
tekniska undersökningsmöjligheter, tekniken blir så
dominerande att helhetssynen på människan kommer
i bakgrunden. Som reaktion mot denna utveckling
kom under 1940-talet den s. k. psykosomatiska
medicinen, som vill försöka anlägga en helhetssyn på
människan och hennes sociala miljö.
Under de senaste decennierna har man alltmer lagt
vikt vid sjukdomarnas förebyggande genom åtgärder
från samhällets sida. Man har genom
lagstiftnings-och understödsåtgärder velat skapa goda
utgångsmöj-ligheter för alla människor och hjälpa dem i
kampen mot sjukdomar av olika slag. Hit hör eugeniska
åtgärder, mödravård, spädbarnskontroll, tandvård i
barndomen, tillhandahållande av s. k.
skyddsläkeme-del, vaccinationer etc.
De åtgärder som från samhällets sida vidtas för att
skapa en frisk och sund befolkning kommer enligt
den nya planen för läkarutbildningen att
sammanfattas under ämnet socialmedicin.
ETT UNDERLIGT FJÄLLDJUR
Lämmel Fjällämmeln är en liten gul- och
svartbrokig gnagare av 12-15 cm längd. Han förekommer
i fjällområdet inom alla dess regioner från
björkskogen upp till lavheden. Vissa år tilltar lämlarna
ofantligt i antal, så att fjälltrakterna blir överfyllda av dem.
Man känner inte till vilka orsakerna till denna
mass-utveckling kan vara. Förmodligen spelar emellertid
klimatiska förhållanden en stor roll, emedan samtidigt
en mängd andra djur, såsom sorkar och harar,
uppträder i stort antal. Det senare fenomenet kan möjligen
sammanhänga med, att rovdjuren under lämmelrika
år i så stor utsträckning lever på de lättare fångade
lämlarna, att annat vilt blir skonat.
När överproduktionen fram mot slutet av
sommaren når sin kulmen, bryter lämlarna upp och beger sig
ut på vandring, ofta långt ned i låglandet. De väjer då
inte för något hinder. Kommer de till ett vattendrag,
kastar de sig oförskräckt i vattnet och simmar över.
Understundom når de ända bort till Bottenhavet.
Då lämlarna drar fram i sådan massa, åtföljs de av
en mängd rovdjur och rovfåglar: rävar, fjällrävar,
vesslor, ugglor, vråkar och kråkor. T. o. m. laxöringen
sällar sig till deras fiender och skaffar sig en läcker
stek, när lämlarna simmar över vattendragen. De
angrips ofta även av sjukdomar, vilket jämte olycksfall,
t. ex. drunkning, hjälper till att hastigt förminska och
tillintetgöra deras oräkneliga skaror.
Lämmeln i folkfantasin
Lämlarnas plötsliga och massvisa uppträdande på
platser där de annars inte förekommer har givit
anledning till påståendet, att de regnar ner från molnen.
Och jämtlänningen påstår, att de är Skams löss, som
ramlar av honom, när han kammar sig, vilket inte sker
oftare än så där vart fjärde år.
Detta är fjällämmelns attityd när den blir överraskad. Med
lyftat huvud burrar den upp sig och fräser ilsket.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
