Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mag- och tarmsjukdomar — fara för humör, hälsa och liv - Vrede kan utlösa magsmärtor - Sjukdomar i tunntarmen - Sjukdomar i tjocktarmen - Förstoppning - Diarré
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2244 MAG’ och TARMSJUKDOMAR ______________________
sökning, som klart ådagalägger, om misstankarna är
befogade. Denna nervösa omsorg om inälvorna, som
i de högre åldrarna brukar avlösas av omsorg om
avföringen, har man brukat benämna hypokondri’.
(Jfr art. Neuros och hysteri.)
Sjukdomar i tunntarmen
Tarmens olika delar drabbas i mycket växlande
grad av sjukdomar. Tunntarmens översta del,
tolv-fingertarmen, har behandlats i samband med
magsjukdomarna. Övre delen av tunntarmen drabbas
mest av akuta katarrer.
Akut tarmkatarr: Hit räknas framför allt flertalet
akuta matförgiftningar, vilkas huvudsäte är
tunntarmen. Denna blir inflammerad, dess rörelser ökar och
innehållet passerar med stor hastighet till
tjocktarmen. Om katarren spritt sig till tjocktarmen
påskyndas innehållets passage även genom denna och
resultatet blir vattentunna avföringar. Sådan diarré jämte
oros- och obehagskänsla i magen, allmän
sjukdoms-känsla och ibland lätt feber är de viktigaste
symtomen vid akut tarmkatarr. Den akuta tarmkatarren
framkallas av vanliga varbakterier eller andra vanliga
bakterier i födan, som av någon anledning ökat i
antal och virulens. Mindre ofta rör det sig om
tyfus-eller paratyfusbakterier (se art. tyfus), eller
dysen-teribakterier.
Kräfta förekommer nästan aldrig i tunntarmen.
Sjukdomar i tjocktarmen
I tjocktarmen förekommer akuta katarrer i
samband med matförgiftning samt vid vissa förgiftningar
t. ex. med kvicksilver eller kolokvint. Vanligare är
kroniska katarrer.
J äsningskatarr uppkommer vid abnormt ökad
bakterieaktivitet i tjocktarmen med stark gasbildning och
irritation som följd. Symtomen är oro och buller i
magen, riklig gasavgång och ibland diarré, om
jäs-ningsprodukterna irriterat slemhinnan och tarmens
aktivitet ökats. Cellulosarik föda ökar jäsningen och
behandlingen består i allmänhet i inskränkning av
kolhydraterna i kosten.
Den såriga tfocktarmskatarren CcolPtis ulcaro’sa)
framstår som en isolerad sjukdomsform, svårartad,
kronisk, recidiverande. Vid denna sjukdom uppstår
sårbildningar i tjocktarmen, som är mycket svårläkta.
De leder till blod- och vartillblandning till avföringen,
som blir mycket lös. Ofta sitter såren i nedersta delen
av tjocktarmen och sjukdomsbilden domineras då av
täta och kraftiga trängningar till avföring. I svåra fall
kan förändringarna sprida sig till hela tjocktarmen
och sjukdomen inverkar då på allmäntillståndet,
patienten faller av och verkar sjuk. Denna åkomma kan
numera framgångsrikt behandlas med sulfapreparat
och kramplösande medel.
Blindtarmsinflammation är en inflammation i
blindtarmens maskformiga bihang. (Se art.
Blindtarmsinflammation. )
Kräfta förekommer då och då i tjocktarmen, oftast
i dess nedersta parti. Symtomen brukar vara trötthet
och ganska plötsligt påkommande förstoppning.
Behandlas med operation.
Förstoppning
Förstoppning är en utomordentligt vanlig åkomma
med varierande orsaker. Ett stillasittande levnadssätt
disponerar t. ex. till förstoppning. Det är inte alls
ovanligt att en skrivbordsmänniska, som har besvär
av förstoppning, har en helt normal tarmfunktion
under semester etc., då han är mera i rörelse. En annan
bidragande orsak är kulturmänniskans benägenhet
att undertrycka den normala impulsen till avföring,
skjuta upp till ett lämpligare tillfälle. Avföringen,
som ansamlas i tarmen, hårdnar och blir svårare att
pressa ut. Dessutom avtar småningom impulsen i
styrka och uteblir småningom alldeles om den inte
följs. Av betydelse är också födans mängd och
sammansättning. Kött och fettrik föda verkar stoppande,
kolhydrater och framför allt grönsaker verkar
lösande. Grönsakerna ökar tarminnehållets mängd och
verkar därigenom retande. Vidare ökar de
jäsningsprocesserna i tjocktarmen, vilket stimulerar
tarmpassagen. Förstoppning kan emellertid också orsakas av
t. ex. kramp i tarmen, vanligast då kanske en kramp
i stolgångsmuskeln, som kan underhållas av smärtan
genom en spricka i slemhinnan. Tumörer i
tjocktarmen kan ge upphov till förstoppning. Plötsligt
inträdande förstoppning bör av den anledningen alltid
föranleda läkarundersökning.
Vid behandling av förstoppning måste i första hand
sjukliga orsaker botas. Därnäst och när det gäller
kronisk förstoppning är det viktigast att reglera
livsföringen. Riklig motion, uppfostran till vana att
regelbundet tömma tarmen varje morgon och en ganska
slaggrik kost brukar göra nytta. Däremot måste man
vid kronisk förstoppning vara ytterst återhållsam
med starka avföringsmedel. Efter en tid vänjer sig
tarmen vid detta piskrapp och ännu starkare medel
måste tillgripas för att ge effekt. Däremot kan ett
glas vatten eller en kopp kaffe på fastande mage göra
strålande effekt.
Diarré
Tarmfunktionen regleras av det vegetativa
nervsystemet och eftersom detta i hög grad påverkas av
individens psykiska reaktioner är det inte att undra
på att psykisk oro och nervositet kan inverka på
tarmen. Det mest typiska exemplet är nervös diarré. Det
är ju ett vanligt fenomen med diarré före en tentamen
eller vid andra »spännande» tillfällen i livet. Hit hör
t. ex. björnfrossan, och man vet vidare att soldater
under pressande närstrider kan få nervösa diarréer.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
