Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marx, Karl Heinrich — politisk profet för hundratals miljoner - Materialist och revolutionär - Skarp polemiker och sträng dogmatiker - Den historiska materialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARX 2267
statistik, jordbruksvetenskap, språkvetenskap och
skönlitteratur. Han besatt vid sidan av sitt
vetenskapliga skarpsinne även en stark polemisk förmåga,
varom hans böcker bär prägel. Han var till sin läggning
lidelsefull och dogmatisk och kom därigenom ofta i
konflikt även med sina närmaste meningsfränder.
Även om hans vetenskapliga forskningsresultat och
lärosatser i många fall är tendentiösa och oriktiga, är
han dock erkänd som en av det förra århundradets
större analytiska begåvningar på det
samhällsvetenskapliga området. Hans böcker är knappast
lättillgängliga, men i vissa av sina arbeten har han lyckats att
på ett populärt och stilistiskt lysande sätt framställa
sina idéer. Detta gäller särskilt hans ungdomsarbete
Kommunistiska manifestet, som dock liksom flera
andra skrifter tillkom i samarbete med Engels. Hans
huvudarbete, Kapitalet, som han dock aldrig hann
fullborda, föreligger i svensk översättning av Rickard
Sandler.
Marxismen är den sammanfattande benämningen på
de läror som utarbetats av Marx och Engels och som
vidare utvecklats eller tillfogats av Marx’ lärjungar.
De marxistiska termerna har två huvudelement. Det
ena betecknas som historisk materialism och är en
allmän lära om samhället och samhällets utveckling.
Det andra gäller den speciella teorin om
kapitalismens utveckling till socialism.
Den historiska materialismen
Enligt den historiska materialismen måste
människan i första hand tillfredsställa sina materiella
behov, såsom föda, bostad och kläder, innan hon kan
sysselsätta sig med idéerna, religion, konst, vetenskap
etc. Därför beror samhällets utveckling på
möjligheterna av att kunna tillfredsställa dessa materiella
behov. Näringslivet eller ekonomin är alltså
samhällets tyngdpunkt och kallas av Marx för dess
grundval eller underbyggnad. Däremot betecknas stat, rätt,
idéerna, religion, konst, vetenskap som samhällets
överbyggnad. Samhällets utveckling bestämmes i sista
hand av händelser och förändringar inom ekonomin.
Visserligen inskränkte Marx detta påstående i det
han erkände, att det förelåg en viss växelverkan
mellan idéerna och de ekonomiska förhållandena. Detta är
dock en av de mest oklara och omdiskuterade
punkterna i marxismen.
Inom näringslivet skiljer Marx mellan två
huvudfaktorer, produktivkrafter och produktionsmedel å
ena sidan, produktionsförhållanden å den andra. Den
första faktorn är huvudsakligen tekniken, den andra
är förhållandena rörande äganderätten till
produktionsmedlen. Produktionstekniken utvecklas i allmän-
POLITISK PROFET FÖR HUNDRATALS MILJONER
Marx, Karl Heinrich (1818-83), föddes i
Trier i Tyskland. Han kom från ett burget hem, och
hans far var en högt uppsatt judisk ämbetsman. Efter
studentexamen i sin hemstad bedrev Marx
akademiska studier först i Bonn och sedan i Berlin. Han
började med juridik men övergick sedermera till
historia och filosofi. Tidigt anslöt han sig till den radikala
filosofiska riktning som efter den tyske filosofen
He-gel benämnes unghegelianism och som då var på
modet i Tyskland. Är 1841 disputerade han på en
filosofisk doktorsavhandling och försökte sedan att göra
en akademisk karriär i Bonn, vilket emellertid visade
sig vara omöjligt, då universitetet låg i händerna på
reaktionärer och radikala lärare avskedades.’Han tog
ytterligare ett steg i radikal riktning, då han anslöt sig
till filosofen Ludwig Feuerbach, som just utgivit ett
kritiskt arbete över den dåtida teologin.
Materialist och revolutionär
I januari 1842 började Rheinische Zeitung i Köln
att utkomma. Karl Marx blev genast en av de främsta
medarbetarna och i oktober samma år tidningens
chefredaktör. Censuren ingrep emellertid, och slutligen
förbjöds tidningen i april 1843. Dittills hade Marx
varit borgerligt radikal, men nu utvecklade han sig
hastigt i socialistisk riktning. Detta kunde iakttagas
redan under hans tid som redaktör för Rheinische
Zeitung. Han flyttade nu över till Paris. Där
framträdde han klart som materialist och revolutionär och
riktade i sina artiklar appeller till proletariatet.
I september 1844 sammanträffade
MarxmedFriedrich Engels i Paris, varvid deras livslånga vänskap
grundlädes. Följande år utvisades Marx från Paris och
bosatte sig i Bryssel. Tillsammans med Engels blev
han medlem i ett kommunistiskt förbund och utgav i
februari 1848 det berömda Kommunistiska
manifestet.
Efter revolutionshändelsema 1848 kunde Marx
t. 0. m. återvända till Tyskland. Då reaktionen kom,
blev han emellertid åter utvisad, och då han inte
heller fick fristad i Paris, bosatte han sig i London, där
han vistades ända till sin död. Det var där han
utarbetade sina stora arbeten, främst Kapitalet, vars första
band utkom 1867. Han tog även aktiv del i det
politiska livet och var en av de ledande krafterna i den
socialistiska arbetarrörelsens första International,
som bildades 1864. Han dog 1883.
Skarp polemiker och sträng dogmatiker
Marx besatt en oerhörd beläsenhet och en
outtömlig arbetsförmåga. Han studerade de mest skilda
vetenskapliga ämnen, såsom historia, filosofi, ekonomi,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
