Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maskar — föraktade men betydelsefulla djur - Hakmasken har varit ett av den vite mannens största hinder i tropikerna - Binnikemasken är en otrevlig parasit - En farlig tropisk sugmask - Levermasken parasiterar på de svenska fåren - Mass- och gruppsykologi — människan i kollektivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 72 MASS- och GRUPPSYKOLOGI _____________________
och fuktiga klimatet. Denna sjukdom är ytterst
vanlig och säkerligen en av de viktigaste orsakerna till
svårigheten för den vita rasen att kolonisera
tropikerna. Man har nu tagit i på allvar med att
bekämpa den. Rockefeller har donerat väldiga
summor, och ett energiskt arbete har satts i gång runt
hela jorden.
I Afrika har engelsmännen under sitt arbete
kunnat konstatera, att negrerna, sedan man fördrivit
deras maskparasiter, vaknat till ny aktivitet och
energi.
Den man som klarlade hela denna viktiga
utvecklingshistoria var tysken Arthur Loos. Han dog 1923
i armod, under det att de tropiska länderna inhöstar
miljoner på hans arbete.
Andra farliga maskar är filariamasken, som kan
ge upphov till den fruktansvärda sjukdomen
elefan-tiasis, och guineamasken, som orsakar elakartade
bölder.
Binnikemasken är en otrevlig parasit
Även bland plattmaskarna finns en för människan
högst otrevlig art: binnikemasken. Den är en 4-5,
ibland över 20 m lång plattmask, som lever i
tarmen hos människor och ryggradsdjur. Främsta delen
av masken, det s. k. huvudet, är stort som ett
knappnålshuvud och försett med sugskålar eller hakar med
vilka masken håller sig kvar vid tarmväggen.
Maskens kropp består av några tusen leder. Nya sådana
bildas i en tillväxtzon strax bakom huvudet. De fylls
med befruktade ägg och lossnar bakifrån undan för
undan samt förs ut med exkrementerna. Flera olika
arter förekommer i vårt land. Vanligast är, särskilt
i Norrlands kusttrakter, den breda binnikemasken.
Dess ägg utvecklas i vatten till larver och, om dessa
förtärs av kräftdjur, som i sin tur blir uppätna av
fiskar t. ex. gädda eller sik utvecklas larverna hos
dem till dynt. Äter en människa dynthaltig fisk som
är dåligt kokt eller stekt, kan dynten då de kommer
ned i tarmkanalen växa ut till binnikemaskar. Andra
arter av binnikemaskar kan förekomma hos svin och
nötkreatur och med kött som inte blivit tillräckligt
upphettat föras över till människan. Binnikemask
hos människan förorsakar trötthet och blodbrist.
Masken avlägsnas genom att den först bedövas med
lämpligt gift och därefter utdrives med laxermedel.
En farlig tropisk sugmask
Ännu farligare än binnikemaskarna är vissa
sug-maskar, framför allt den i tropikerna förekommande
bilharzian, en bortåt 2 cm lång mask, som
uppehåller sig i bäckenets blodkärl. Om maskäggen
kommer ut i vatten, utvecklas de till små larver, som
tränger in i en särskild snäckart, där de lever en
tid och ger upphov till nya larver, som också beger
sig ut i vattnet och nu tränger genom huden på
människor, som vadar i vattnet. De förorsakar en
svår sjukdom, som visserligen kan gå till hälsa men
också medföra döden efter årslånga lidanden. Då
man nu känner till orsaken, är det möjligt att
undvika den. Maskparasiterna kan dessutom fördrivas
med lämpliga medel. Sjukdomen har varit
fruktansvärt vanlig. Det påstås, att för en del år sedan inte
mindre än 10 milj, av Egyptens 12 milj, människor
varit angripna av den.
Levermasken parasiterar på de svenska fåren
I vårt land har vi en likartad sugmask,
levermasken, som angriper fåren. Den blir bortåt 3 cm lång
och förekommer i gallgångarna på fåren. Äggen
följer med exkrementerna ut, och om de kommer i
vattnet, utvecklas de till larver. Dessa larver slår
sig ner i en snäcka och ger upphov till nya larver,
vilka tar sig ut i vattnet igen och slår sig ned på
grässtrån och andra växtdelar, där de kapslar in sig.
Om nu vattnet drar sig tillbaka från de
översvämmade stränderna och fåren släpps ut på bete, får
de snart kapslarna i sig. Larverna frigörs då och
tränger in i leverns gallgångar samt förorsakar en
ofta dödligt förlöpande sjukdom.
MÄNNISKAN I KOLLEKTIVET
AAaSS- och GRUPPSYKOLOGI.Föreställningen
om massans oberäknelighet, grymhet och förmåga att
rycka med sig utomstående går framför allt tillbaka
på Le Bons arbete Massans psykologi (översatt till
svenska 1912). Le Bon ansåg att hur olika
medlemmarna i massan än är inbördes, så skapar deras
sammanslutning en »kollektiv själ», som kommer dem
att tänka, känna och handla helt annorlunda än de
gör, när de är ensamma. »En psykisk massa är
ett provisoriskt väsen, sammansatt av heterogena
element, som för ett ögonblick sammanlänkat sig, lik-
som cellerna i en levande organism genom sin
förening frambringar ett nytt väsen, företeende andra
egenskaper än varje särskild cell.» Folkmassan
låter sig ledas, men ledarna är nästan genomgående
agitatorer, besatta av en idé. När massan väl
anammat idén så sprider den sig snabbt genom imitation
och suggestion. Allt detta tycker sig Le Bon återfinna
även i lagstiftande församlingar och parlament, som
han vill karakterisera genom deras tendens att
försöka lösa invecklade problem med hjälp av ett par
enkla formler.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
