Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matsmältningen — matsmältningsorganens byggnad och funktion - Födan genomgår många kemiska behandlingar - När det »vattnas» i munnen - Magsäckens funktion - En och en halv liter »safter» går åt för en lunch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2284 MATSMÄLTNINGEN ____________________________
fördelad. Sönderdelningen åstadkommes i munhålan
genom tuggningen, varvid födan krossas mellan
tänderna vid käkarnas malande rörelser. Härvid tjänar
tungan till att fördela födan mellan tänderna och hålla
den kvar där under tuggningen. Munhålans
slemhinna innehåller en mängd spottkörtlar och dessutom
mynnar de stora spottkörtlarnas utförsgångar i
munnen. Alla dessa körtlar producerar en
matsmältningsvätska, munspotten eller saliven. Under
tuggnings-arbetet blandas saliven väl med födan, som fuktas och
kan bakas samman med tungan till en boll med
smidig konsistens, vilket underlättar sväljningsakten.
Saliven innehåller vidare ett enzym som kallas ptyalin,
och som sönderdelar stärkelse till socker. Då födans
mekaniska sönderdelning är färdig och den är väl
blandad med saliv föres tuggan bakåt på tungan mot
svalget. När tuggan kommer mot bakre partiet av
munhålan utlöses genom retningen där den
mekaniska sväljningsrörelsen. Gomseglet föres upp mot
näsmynningen och tilltäpper den, struplocket fälles över
luftstrupen och tuggan passerar förbi luftstrupen och
ner i matstrupen, genom vilken den sedan
automatiskt föres ned till magsäcken. I och med
sväljningsakten blir matsmältningsförloppet helt
automatiskt dvs. undandrar sig vår viljemässiga kontroll.
När det »vattnas» i munnen
I munhålans slemhinna sitter smakorganet, som är
av stor betydelse. Smakande ämnen utlöser en riklig
salivsekretion innehållande ptyalin och slem,
varigenom matsmältningen påbörjas och tuggbildningen
underlättas. Smaklösa partiklar, t. ex. kiselstenar,
utlöser en produktion av ett tunnflytande sekret, med
uppgift att spola ut de otjänliga ämnena ur munnen.
Den angenäma smaken hos en maträtt kan dessutom
genom s. k. reflexverkan via nervsystemet utlösa en
produktion av magsaft i magsäcken redan innan
födan kommit dit. Magsäcken förbereder sig med andra
ord på sin uppgift. Även ifråga om salivsekretionen
har vi intressanta exempel på s. k. reflexer. Redan
åsynen av eller t. o. m. tanken på en läcker maträtt kan
sätta igång salivutsöndringen, »det vattnas i munnen».
Dessa betingande reflexer har mycket stor betydelse
för matsmältningsprocessens förlopp.
Magsäckens funktion
Genom matstrupen föres födan ned i magsäcken
eller ventrikeln. Magsäcken är en säcklikt utvidgad del
av magtarmkanalen. Dess nedre del, på gränsen mot
tarmen, kallas pylorus eller portvakten. I detta
område har den ringformiga muskulaturen nått stor
utveckling och stänger av passagen mellan magsäck och
tarm. Slemhinnan i magsäcken innehåller rikligt med
körtlar, som producerar dels saltsyra och dels ett
ägg-vitespaltande enzym, pepsin. Dessutom förekommer i
magsaften ytterligare ett annat enzym, löpe, som har
förmågan att utfälla eller koagulera mjölkäggvitan.
Saltsyran har dels en viss bakteriedödande verkan och
dels ger den födan den surhetsgrad, som är
nödvändig för att pepsinet skall få högsta möjliga
verknings-betingelser. Magsäcksväggens muskulatur utför en del
knådande rörelser, varigenom magsäckens hela
innehåll kommer att intimt blandas med magsaften. När
genomarbetningen är färdig slappas pylorus och en
del av maginnehållet passerar ut i tarmen. Det sura
maginnehållet verkar emellertid retande på
tarmslemhinnan och genom en nervimpuls stängs åter pylorus.
I tarmen blandas födan med tarmsaft och med det
alkaliska sekretet från bukspottkörteln, varigenom
saltsyran neutraliseras. Då födan i tarmen blivit
neutral, bortfaller retningen på slemhinnan och pylorus
öppnas igen för en ny portion av maginnehållet. På
så sätt utportioneras maginnehållet så småningom och
först ca 2-3 timmar efter en måltid är magsäcken tom.
Fettrik föda fördröjer tömningen.
Tunntarmen är 4-5 m lång. Dess slemhinna
innehåller rikligt med körtlar, som producerar tarmsaft.
Dess yta är försedd med ett mycket stort antal
fingerlika slemhinneutskott, s. k. tarmludd, vilket ger en
mycket stark förstoring åt ytan, omkring 100 gånger.
Detta är av betydelse för resorptionen genom
tarmväggen av de vid matsmältningen bildade
nedbryt-ningsprodukterna. Den aktiva resorptionsytan
uppskattas till 4 m2. Den närmast intill magsäcken
liggande delen av tunntarmen kallas tolvfingertarmen. I
denna mynnar utförsgångarna för bukspottkörtel och
lever. Då födan kommer ner i tolvfingertarmen
utlöses sekretion från bukspottkörteln och tömning av
gallblåsan.
En och en halv liter »safter» går åt för en lunch
Man beräknar att en medelstor måltid framkallar
sekretion av ca J/2 liter magsaft och ungefär lika
mycket tarmsaft och bukspott. Tack vare denna
utspädning blir födan tunnflytande och dess alla olika
partiklar kan lätt angripas av enzymerna i tarmen. I
tunntarmen påverkas födan av ett flertal olika
enzym, som spjälkar olika äggviteämnen, kolhydrater
och fett. Nedbrytningsprodukterna uppsuges genom
tarmväggen och redan där sker en viss uppbyggnad,
syntes, av mera komplicerade ämnen som kroppen
behöver. I tunntarmen utföres huvuddelen av
matsmält-ningsarbetet. I bukspotten finnes ett
äggvitesönder-delande enzym, trypsin, och i tarmsaften ett annat,
crepsin, vilka har förmågan att fortsätta den av
pepsinet i ventrikeln påbörjade sönderdelningen av
äggviteämnen till deras enklare beståndsdelar,
aminosyror, som kan resorberas.
Bukspotten innehåller ett stärkelsespjälkande
enzym, amylas, som liksom spottens ptyalin kan
nedbryta stärkelse till socker. I tarmsaften finns flera
olika kolhydratspjälkande enzym, invertas, som sön-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i re gisterbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
