Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mellanamerika — de sex republikernas land - Splittraat i småstater — beroende av USA - Vulkaner och urskogar - Kaffe, bananer...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2296 MELLANAMERIKA ______________________________
1522-41, varefter landet ställdes under en
generalkapten i Guatemala, som närmast lydde under
vice-konungen i Mexico. Under det spanska väldet
utrotades den gamla mayakulturen, städerna och templen
föll i ruiner. Till och med den gamla skriften glömdes
bort, så att vi nu inte kan tolka de torftiga spår som
överlevat de fanatiska katolska prästernas förintelse
av mayafolkets skrifter.
När de spanska kolonierna i början av 1800-talet
gjorde sig fria, proklamerade de fem
centralamerikanska provinserna 1821 sin självständighet men
utgjorde till 1823 en del av det mexikanska
kejsardöme som Itürbide upprättat. Efter dettas fall
bildade man under Guatemalas ledning en förbundsstat,
som emellertid inte erhöll någon starkare organisation
och som efter bittra tvister mellan de olika staterna
upplöstes 1839. Under det senaste seklet har
upprepade strider mellan staterna förekommit, och alla
försök att ånyo skapa en centralamerikansk stat har
slagit fel, de senaste 1921 och 1933; de gamla
provinserna bildar alltjämt självständiga stater, och till
dem kom 1903 Panama, som dessförinnan utgjort en
del av Colombia. Ända sedan befrielsen från Spanien
har England och Förenta staterna utövat ett starkt
inflytande, stundom i tävlan med andra europeiska
stater, bland dem främst Tyskland. Numera står de
centralamerikanska staterna i ett nära beroende av
Förenta staterna, framför allt ekonomiskt genom stora
amerikanska kapitalinvesteringar och en
dominerande ställning i deras utrikeshandel.
Vulkaner och urskogar
I förhållande till sin storlek torde Mellanamerika
vara om inte det på vulkaner rikaste, så dock ett av
de allra vulkanrikaste områdena på jorden. Det har
mer än 100 vulkaner, av vilka 44 varit verksamma
i historisk tid. Som ett pärlband radar de upp sig längs
stillahavskusten från Tajumulco [tachomo’lkå]
(Mellanamerikas högsta berg, 4210 m) fram mot
Pana-månäset. Vulkanutbrott och jordbävningar hör till
ordningen för dagen. Åren 1917-19 förstördes
både Guatemalas och SalvadoTs huvudstäder av
jordbävningar. Genom Fonse’caviken, Mana’gua- och
Nicara’guasjöamas djupa sänka uppdelas den
pacifi’-ka bergskedjan i två partier med något olika geologi.
Från den nordliga grenar flera kedjor ut sig mot
öster och nordöst och sammanhänger geologiskt med
öarna runt Karibiska havet. Medan berglandet i
väster och söder är torrare och delvis täckt av
savannskogar, får den atlantiska sluttningen av
Mellanamerika, där nederbörden är riklig (2 000-6 600
mm), flerstädes en rent tropisk urskogstyp. Klimatet
är i hela Mellanamerika tropiskt. I Colon vid
Pana-måkanalens norra ändpunkt växlar
medeltemperaturen mellan 25,8° i januari och 26,6° i juli; staden
Guatemala, belägen på 1 480 m ö. h., har i
ja
nuari 16,3° och i maj 20,2°. Nederbörden är mycket
ojämnt fördelad men tillräcklig för jordbruket även
där den är minst, på läsidorna i väster och söder; i
norr och öster medför nordostpassaden mycket regn, i
söder är vintrarna i regel torra, under det att
sommaren är rik på nederbörd och åskväder. För övrigt
är det höjden över havet som bestämmer klimatet och
därmed även växtligheten. Vi kan urskilja samma
zoner som i Colombia (se d. o.), tier’ra calien^e, tier’ra
templa’da och tier’ra fri’a, och de olika
produktionsområdena får sin utsträckning bestämd av dessa
zoners omfattning.
Kaffe, bananer ...
I de väldiga urskogar som täcker den atlantiska
sluttningen av landet och som i äldre tider knappt
hade någon befolkning alls har de senaste årtiondenas
efterfrågan på tropiska alster, särskilt bananer,
åstadkommit stora förändringar. Nordamerikansk
företagsamhet har trängt fram i ödemarkerna, anlagt
bananplanteringar och byggt järnvägar ned till kusten,
på vilka tågen rullar ned till hamnarna för att
avlämna de väldiga fruktmängderna till bananbåtarna
för vidare befordran till Amerikas och Europas
industriregioner. Det är särskilt på Costa Ricas och
Nicaraguas östsluttningar, där förr blott en del avverkning
av mahogny och andra dyrbara trädslag stundom
ägde rum, som vidsträckta och värdefulla plantager
anlagts. Puer’to BarTios i Guatemala, Trujillo [-[trochil’-jå]-] {+[trochil’-
jå]+} i Honduras, Bluefields och Greytown i Nicaragua
och Limön i Costa Rica är särskilt betydande centra
och exporthamnar för fruktodlingen.
Den mellanamerikanska bananhandeln leder sina
anor tillbaka till 1870-talet, då den nordamerikanske
affärsmannen M. C. Keith började intressera sig för
en omfattande bananodling för att få frakter till den
järnväg, som han då höll på att bygga från östkusten
till Costa Ricas huvudstad San José. Den snabbt
stigande avsättningen fick Keith att utvidga sina
odlingar i Panama och Colombia och 1899 grundade han
tillsammans med andra intressenter det berömda
United Fruit Company, världens största
jordbruksföretag med omfattande rederirörelse, som
revolutionerat kommunikationsförhållandena i Mellanamerika
och betytt ofantligt mycket för utvecklingen i dessa
trakter.
Bergstrakterna i väster och söder har andra
huvudprodukter. I Mellanamerika odlas kaffe i
»templada»-zonen ovanför 600 m ö. h., ris och bomull till 1 000
m, sockerröret till 1 600, banan och tobak till
1 800, äpplen och persikor till 2 500 samt vete,
majs och potatis till 3 100 m höjd. Den förnämsta
produkten är kaffe. Ehuru av ungt datum - de första
större plantagerna anlades först på 1820-talet
-har den centralamerikanska kaffeodlingen gått raskt
framåt, och exporten uppgår nu till omkring en tion-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
