Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mendelssohn-Bartholdy, Felix — en musikens aristokrat - Merkantilismen — merkantilism och ekonomisk liberalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MERKANTILISMEN 2299
EN MUSIKENS ARISTOKRAT
MeNDELSSOHN-BARTHOLDY, Felix (1809
-1847), tysk tonsättare. På äldre dagar lär Felix
Men-delssohns far, bankiren Abraham Mendelssohn, ha
yttrat: »Som ung var jag min fars son, nu är jag
min sons far.» Ja, kompositören tillhörde en fin och
kultiverad familj — farfar var den i filosofins
historia bekante Moses Mendelssohn - och Felix växte
upp under de mest gynnsamma såväl andliga som
materiella omständigheter. Han blev en brådmogen,
rikt begåvad man - redan som 17-åring skrev han
uvertyren till En midsommarnattsdröm.
Medfödda anlag och den förfinade miljön bildade
grundvalen för Mendelssohns personliga stil som
tonsättare. Han hyllade alltid måttfullheten och den
gyllne medelvägen som livsprinciper, och hans musik
utmärkes av beundransvärd säkerhet och klarhet i
formen samt elegans och behärskning i uttrycket. Särskilt
berömd är scenmusiken till En midsommarnattsdröm
(fullbordad 1843). Med trolska klangeffekter och
betagande luftighet i orkesterbehandlingen har han
genialiskt frammanat den shakespeareska sagovärlden.
Av andra verk, som ännu ofta framföres, bör nämnas
symfonierna i a-moll (»skotska») och A-dur
(»italienska») samt violinkonserten i e-moll, en av de
skickligast skrivna i sin genre, Hebriderna, en
»konsert
uvertyr», till vilken Mendelssohn inspirerades vid ett
besök på denna ögrupp utanför Skottland, vidare
Lieder ohne Worte, en ny typ av pianostycken, samt
några sånger, t. ex. den mycket populära Auf Flügeln
des Gesanges. Oratoriet Elias, ett verk i Händeis stil,
uppföres företrädesvis i England.
Mendelssohns korta levnad uppfylldes av rastlös
verksamhet. 1829 ledde han i Berlin framförandet
av Bachs Matteuspassion, som legat bortglömd i 100
år; denna händelse blev begynnelsen till 1800-talets
»Bach-renässans». Han besökte England och Italien,
dirigerade och konserterade som pianist. I det tyska
musiklivet gjorde han ytterligare betydelsefulla
insatser, bl. a. som ledare av de berömda
Gewandhaus-konserterna i Leipzig. Där grundades också på
Mendelssohns initiativ 1842 det inte mindre berömda
musikkonservatoriet. Redan hårt pressad av sin
arbetstyngda tillvaro, träffades Mendelssohn 1847 av ett
svårt slag: hans innerligt älskade syster och förtrogna,
Fanny Hensel, dog oväntat. Endast några få månader
senare var han själv borta.
Till dem som kom under Mendelssohns
inflytande hör dansken N. W. Gade och svensken A. F.
Lindblad samt inte minst Robert Schumann, som han
oegennyttigt hjälpte.
MERKANTILISM OCH EKONOMISK LIBERALISM
Merkantilismen såsom ekonomisk åskådning
och såsom samhällspolitisk doktrin står i ett ytterst
intimt samband med nationalstaternas framväxt.
Detta orsakssammanhang är dubbelsidigt. Å ena
sidan är det nationalstaten som ger upphov till de
frågeställningar, som de merkantilistiska författarna tar
upp. Å andra sidan utgör den merkantilistiska
tankebyggnaden ett av de viktigaste hjälpmedlen att bryta
ned vissa hinder för nationalstaternas makttillväxt.
Den kände tyske ekonomen Gustav Schmoller
(1838-1917) har karakteriserat merkantilismen
som »den totala ombildningen av samhället och
dess organisation, liksom av staten och dess
inrättningar, i det att den lokala och landskapliga politiken
utbytes mot en statlig och nationell». En av
merkan-tilismens uppgifter blev alltså att i statsintressets tjänst
motverka och undanröja åtskilliga yttringar av
medeltidens ekonomiska splittring, t. ex. de komplicerade
tullsystemen mellan landsbygd och stad samt den
feodala resp, lokalt-skråmässiga strukturen hos
näringslivet. Det hör visserligen till bilden, att den
merkantilistiska åskådningen under de århundraden (1500
-1700) den var förhärskande förmådde realisera
blott en liten del av sitt mer eller mindre klart
utformade program. Längst nådde den i fråga om
slopandet av de inre tullgränserna, men i fråga om
näringslivets organisation kom utvecklingen snarast att
kännetecknas av en ytterligare utbyggnad av det
skråmässiga systemet, låt vara i något modifierad form.
Näringslivet förblev således i hög grad detalj reglerat,
men regleringssystemet förenhetligades genom
centralisering.
Merkantilismen framträder på det hela taget som
en förespråkare för ökad statlig maktutövning, särskilt
på det ekonomiska fältet. Handel och industri
betraktades i första hand som medel att tillföra staten och
dess främste representant, fursten, rikedomar.
Däremot ägnades föga intresse åt frågan om välståndets
fördelning bland statens medborgare.
I nära samband med merkantilismens
maktpolitiska strävanden står dess karaktär av skyddssystem för
det inhemska näringslivet. Det karakteristiska för
denna sida hos merkantilismen var önskan att
uppmuntra en så omfattande inhemsk produktion som
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
