Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Merkantilismen — merkantilism och ekonomisk liberalism - Liberalism kontra merkantilism - Den liberala näringspolitikens genombrott i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23OO MERKANTILISMEN _______________________________
möjligt. Det ekonomiska livet betraktas i första hand
ur producentsynpunkt, och strävandena inriktades på
att utveckla dels industrin, den s. k. manufakturen,
dels handeln, i synnerhet utrikeshandeln. I motsats till
fysiokratema (företrädare för ett ekonomiskt system
som bekämpade merkantilismen) ägnade
merkantilis-tema mindre intresse åt jordbruket. Den starka
inhemska produktionsökningen betraktades långt
mindre som ett medel till en ökad inhemsk konsumtion
utan fastmer som ett instrument för ökad export. Att
en sådan på längre sikt rimligen måste motsvaras av
en lika stor import, var en sanning som först mycket
sent trängde igenom. Strävandena gick i stället ut på
att i ersättning för exporten erhålla betalning i pengar,
dvs. guld och silver. Heckscher har i sitt stora verk om
merkantilismen i detta sammanhang talat om dess
»varuskräck». Denna primitiva uppfattning av det
internationella varuutbytets natur tog sig uttryck i
mer-kantilismens slagord att »eftersträva en positiv
handelsbalans». I syfte att garantera en dylik »positiv»
eller »aktiv» handelsbalans tillgrep man kraftiga
tullskydd, rena förbud för visst slags import samt olika
former av exportpremiering. Hos de senare
merkan-tilistiska författarna motiverades ofta strävandet efter
en ökning av landets myntmetallmängd med en sådan
öknings räntesänkande effekt. Ehuru merkantilisterna
onekligen gjorde sig skyldiga till en uppenbar
överskattning av metallkassors värde skymtar dock bakom
deras intresse för kontanta medel en insikt i
penninghushållningens »dynamiska» möjligheter: ett
penningkapital var - till skillnad från ett varulager - alltid
»fungibelt», dvs. utbytbart, och kunde alltid
användas som startkapital för en ny produktiv verksamhet.
- I vissa avseenden innehöll således den
merkantilis-tiska åskådningen moment, som pekade mot
framtiden. Ä andra sidan bidrog den merkantilistiska
politiken, särskilt det regleringssystem, som i Frankrike av
Colbert (se d. o.) drivits till sin yttersta konsekvens,
till att låsa fast den ekonomiska utvecklingen på en
låg nivå.
Liberalism kontra merkantilism
Mot detta merkantilistiska tvångs- och
regleringssystem framkom under senare delen av 1700-talet
en alltmera bestämd ideologisk reaktion: den
ekonomiska liberalismen. Denna kunde visserligen anknyta
till åtskilliga tankegångar särskilt hos de senare
merkantilistiska författarna men utgör dock på det hela
taget merkantilismens direkta motsats. Det är
knappast möjligt att förklara den liberala
samhällsåskåd-ningens genombrott utan hänsynstagande till
produktionsförhållandenas omläggning i samband med
fa-briksproduktionens uppkomst, transportteknikens
re-volutionering och övriga bestämmande faktorer i den
s. k. industrialiseringsprocessen (jfr Industri).
Merkantilismen hade i sina strävanden att öka
statsmaktens inflytande sökt - och i vissa länder, framför
allt England och Frankrike även lyckats - avskaffa en
del hinder i form av inre tullgränser, rent lokala
nä-ringsprivilegier osv. Men som redan nämnts, kom
under merkantilismens århundraden utvecklingen i
flertalet länder att karakteriseras av en konservering av
det med skråväsendet sammanhängande
näringspolitiska privilegiesystemet. Det blev liberalismen
förbehållet att frigöra näringslivet från dessa hinder och
därmed förhjälpa de nya industriella
produktionskrafterna till definitivt genombrott. Att den liberala
samhällsuppfattningens seger över skråväsendet
kunde ske så relativt snabbt och fullständigt,
sammanhängde med att industrialiseringsprocessen sprängde
sönder själva grunden för näringslivets skråmässiga
uppbyggnad. Denna grund var nämligen i hög grad
den hantverksmässiga produktionsformen med dess
begränsade lokala avsättningsmarknader och
företrädesvis manuella teknik.
Den liberala näringspolitikens genombrott i Sverige
I Sverige liksom i flertalet länder var redan under
medeltiden den del av näringslivet som inte var att
hänföra till jordbruket och dess binäringar, alltså de
s. k. stadsmannanäringarna, underkastad åtskilliga
regleringar från det allmännas sida. Såsom ett exempel
kan nämnas, att redan i Kristoffers landslag
stadgades förbud mot lanthandel. Även viktigare
hant-verkssysselsättningar önskade man förlägga till
städerna. När småningom vissa ansatser till
industriproduktion framträdde sökte man även, såvida inte
råvarutillgångar, kraftkällor eller dylikt framtvang en
lokalisering på landsbygden, förbehålla dessa
verksamheter åt stadssamhällena. Ett typiskt uttryck för denna
inställning har man i 1739 års s. k.
manufakturprivilegier.
Småningom kom i Sverige liksom i andra länder
under den frambrytande industrialiseringen den
skråmässiga organisationen av näringslivet med dess
pri-vilegieväsende att te sig allt mindre ändamålsenlig.
För jordbrukarbefolkningen kom exempelvis handelns
koncentration till städerna att framstå som en allt
kännbarare olägenhet, i samma mån som bytes- och
penninghushållningen slog igenom. Allt starkare
restes kravet på näringsfrihet.
1846 års fabriks-, hantverks- och handelsordning
innebar i praktiken skråtvångets upphävande och
näringsfrihetens införande. Vissa restriktioner i fråga om
rätten att idka handel, hantverk och fabriksrörelse
kvarstod ännu ett par årtionden, men mest bara på
papperet. Är 1864 utfärdades en kunglig
förordning, som definitivt stadfäste näringsfriheten.
Författningen innebär, att »varje svensk man eller kvinna
är berättigad att i stad eller å landet idka
handels-eller fabriksrörelse, hantverk eller annan hantering, att
till utrikes ort utföra eller därifrån införa samt
inrikes orter emellan fortskaffa varor, ävensom att reda
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
