Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexico — ett rikt land men ett fattigt folk - Snöklädda vulkanberg, torra högslätter och tropisk regnskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2304 MEXICO
ETT RIKT LAND MEN ETT FATTIGT FOLK
AAeXICO. För hundra år sedan sammanfattade
den store geografen Alexander von Humboldt sitt
omdöme om Mexico i orden: »En tiggare, som sitter på
en säck med guld». Och vår tid har föga anledning
att jäva hans mening. Mexico har av naturen
begåvats med otroliga rikedomar, men hur litet har inte
fortfarande flertalet av dess invånare lyckats få ut av
dem! Här finns allt vad ett folk behöver för att bli ett
av de mest välmående i världen. Under fyra sekler
har man brutit mer än hälften av allt silver som
producerats i världen, och ännu har man blott fått ut en
ringa del av vad som finnes. Koppar och järn
förekommer i stora mängder. De väldiga
kreaturshjor-dama har till sitt förfogande enorma stäppområden;
majs och vete, bomull och socker och otaliga andra
kulturväxter trivs förträffligt. Mexicos oljeförråd är
mer än tillräckligt för landets behov. De flesta
fruktsorter som världen konsumerar kan frambringas i
landet, och skogarna, som intar stora arealer, är mycket
värdefulla. Vad kan ett folk mer begära av naturen?
Men trots dessa enorma resurser är Mexico ett
fattigt land. Dess folk, som till 80 å go % består av
indianer eller biandfolk av vita och indianer och till stor
del lever under de mest primitiva förhållanden, har
hittills haft föga glädje av landets rikedomar. Spanskt
förtryck, politisk oreda och talrika revolutioner har
hållit det nere.
Snöklädda vulkanberg, torra högslätter och tropisk
regnskog
Mexico är till största delen ett högland, där
vulkanberg bildar de högsta delarna av Kordilleran, den
mäktiga bergskedja som omsluter den mexikanska
högplatån. Inom Mexico bildar denna Amerikas stora
bergskedja tre skilda bergsstråk, av vilka det västligaste
fyller Califomiahalvön. Denna kedja når i norr över
3 000 m i Sierra Encantada och skiljes av
California-viken från det övriga Mexico. Den mexikanska
högplatån, som till största delen är belägen på 1
500-2 500 m ö. h., begränsas i väster av Sierra Madre
Occidental, vilken i norr endast undantagsvis når över
3 000 m men i söder, där vulkankäglor bildar de
högsta topparna, kommer upp till mer än 5 000 m ö. h.
Den östra bergskedjan, Sierra Madre Oriental, är i
norr ännu lägre men krönes längst i söder, där den
begränsar Anahuac’platån, av vulkanberg, som går upp
till 5 700 m i Citlaltépetl.
Runt den högsta, sydliga delen av Mexicos högslätt
reser sig landets största bergjättar. Från topparna
lyser den eviga snön, och rökmolnen, som stiger ur
kratrarna, påminner om de faror som ständigt hotar
nejden. Iztaccihua’tl, »vita frun», och Popocatépetl, »det
Storlek. 1 969 000 km2 med
26 922 000 inv. (1953).
Berg. Sierra Madre Oriental
och Sierra Madre Occidental
med bl. a. Citlaltepetl eller
Orizaba (5 700 m),
Popocatépetl (5 452 m), Iztaccihuatl
(5 286 m), Nevado de Toluca
(4578 m), Nevado de Colima
(4 450 m) och Malintzin
(4100 m).
Floder och sjöar. På
Atlant-kusten mynnar Rio Grande
del Norte, Panuco,
Usuma-cinta; på Stilla havskusten
mynnar Rio Colorado,
Sonora, Yaqui, Santiago,
Balsas m. fl. Den största sjön
Lago de Chapala, avrinner
genom RiodeSantiago. Flera
stora strandsjöar finns på
At-lantkusten, såsom Laguna
Madre i norr och Laguna de
1 erminos i södra Campeche.
Produktion. Petroleum; silver, guld, koppar, bly, zink, grafit;
majs, vete, ris, bönor; bomull, socker, kaffe, kakao, tobak,
frukt; sisalhampa, chicle (tuggummi); boskap; industri: socker,
cigarrer, textilvaror.
Städer. Mexico City (2 234 000 inv. 1950), Guadalajara (337 000
inv.), Monterrey (340 000 inv.), Puebla (230000 inv.), Mérida,
Aguascalientes, Leön, San Luis Potosi, Torreön, Chihuahua,
Veracruz m. fl. (över 100 000 inv.).
Karta vid art. Nordamerika.
rykande berget», är staden Mexicos vårdpelare, mot
norr och väster flankerade av många andra
bergstoppar.
Högslätten kring Mexico City är landets hjärta. Här
ligger huvudstaden, och redan under toltekisk och
az-tekisk tid var denna del av landet den bäst uppodlade
och folkrikaste. Klimatet är också utmärkt. Det
påminner om Medelhavsområdets, om Norditaliens och
Sydfrankrikes, men det höga läget och bristen på
växtlighet sätter sin säregna prägel på väderleken med
stora skillnader mellan dag och natt.
Nivåskillnaderna har över huvud taget större betydelse för klimatet
i Mexico än den geografiska bredden.
Man kan indela landet liksom Sydamerikas norra
delar (jfr Colombia) i tre bälten efter höjden över
havet. Längst ned, upp till 600-1 000 m ö. h., utbreder
sig det varma bältet, »tier’ra calien’te», med en
medeltemperatur av 20-25 °, riklig nederbörd och
tropisk regnskog som den ursprungliga vegetationen.
Här odlas de typiska tropiska plantageprodukterna,
sockerrör, kakao, bananer, ananas och bomull m. fl.
Bergssluttningarna upp mot högplatån tillhör den
tempererade zonen, »tie/ra templa’da», där kaffe
är den viktigaste produkten. För övrigt har
bergssluttningarna skog, nederst ek, högre upp barrskog.
På högplatån, som tillhör övre delen av tierra
tem-plada och nedre delen av »tier’ra fri’a», det kalla
landet, odlar indianerna av gammalt majs; med
spanjorerna kom europeiska sädesslag, och nu intar vid
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
