Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modellflyg — en rolig och nyttig hobby - Hur modellplanen tävlar - Modellflygklubbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2328 MODELLFLYG
T. v. En högvärdig segelmodell trimmas före tävlingen. Ovan t. h. En gummimotormodell, byggd enligt de internationella
»Wakefield reglerna». Nedan t. h. »Sitter vingen rätt?»
vid tävlingar i klasser efter storlek, vikt, vingyta,
kroppssektion osv.
En av de nyaste formerna av modellflygning är
linstyrningen, varvid modellen, som drivs av en (eller
flera) förbränningsmotor, flygs i en cirkel
kontrollerad från flygbanans centrum medelst linor med vilka
rodren (oftast endast höjdrodret) påverkas. Här
gäller det att uppnå största möjliga
genomsnittshastighet under ett visst antal varv. En mera utvecklad form
av linstyrning är teamracing, som innebär att flera
tävlande flyger i samma cirkel på en gång, ibland upp
till fyra-fem. Här gäller det att flyga ett visst antal
varv, oftast 100-150, på kortast möjliga tid. Starten
sker gemensamt, men tävlingen är lagd så att
landning, tankning och förnyad start måste ske flera
gånger under tävlingen (bränslemängden är
begränsad). Detta gör tävlingsformen mycket spännande och
rolig och ställer stora krav inte bara på föraren utan
även på mekanikerna, som snabbt skall kunna tanka
och starta motorn på nytt.
En tredje form av linstyrning är den s. k.
stunt-flygningen, varmed menas att man flyger avancerad
flygning (konstflygning) med linkontroll. Även i
stuntflygning anordnas tävlingar, varvid dock
utgången i hög grad beror på domarnas förmåga att bedöma
varje utförd manöver rättvist.
För hastighets-, teamracing- och stuntmodeller
gäller olika regler inte bara i fråga om tävlingsformen
utan även när det gäller modellernas byggnad. Vid
hastighets- och teamracingflygning är modellerna
oftast klassade efter motorns cylindervolym.
En annan form av modellflygning som torde ha
framtiden för sig, även om den ställer sig en smula
dyrbarare än övriga former, är flygning med
radio-styrda modeller. I vårt land har denna sport ännu inte
hunnit få någon större utbredning.
Modellflygklubbar
I Sverige är Kungl. Svenska Aeroklubben (KSAK)
centralt organ för modellflyget (liksom för allt
sportflyg) både när det gäller de rent sportsliga sidorna,
kontroll av rekord, tävlingar etc., och i fråga om
modellflyget som ungdomsrörelse. Sedan 1943 har
modellflyget - liksom segelflyget - statsbidrag på
grund av sin fostrande betydelse.
Modellflyget bedrivs i Sverige till stor del i
klubbar, de flesta registrerade i KSAK. Genom denna
organisation erhåller klubbarna statsbidrag, främst i
form av billigare materiel, tävlingsutrustning,
verktyg, utbildning av instruktörer etc. Genom KSAK:s
initiativ anordnas vidare varje år en rad stortävlingar
såsom svenskt mästerskap, Vintertävlingen, Nordisk
landskamp samt uttagningar för och deltagande i de
olika världsmästerskapstävlingarna. De mera lokalt
betonade tävlingarna arrangeras av klubbarna själva.
För att stimulera intresset för modellflygsporten
har KSAK instiftat en serie modellflygmärken, som
finns i valörerna järn, brons, silver och guld.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
