Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modellflyg — en rolig och nyttig hobby - Modellflygklubbar - Modern femkamp — mångkamp med militära anor - Glansfulla svenska framgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN FEMKAMP 2329
Svenska modellflygare har varit mycket
framgångsrika i internationella tävlingssammanhang under
många år även om konkurrensen varit och fortfarande
är mycket hård. Bland de största framgångarna kan
nämnas segern i VM-tävlingen för
gummimotormo-deller (Wakefield-tävlingen) 1951 i Finland genom
Sune Stark samt upprepandet av denna seger 1952
genom Arne Blomgren (i Norrköping).
Nationella och internationella rekord
(världsrekord) noteras inom modellflyget i en rad grenar och
klasser. Vi nöjer oss här med att återge de viktigaste
svenska och internationella rekorden gällande i
januari 1955. De svenska rekorden kontrolleras och
godkännes av KSAK och de internationella rekorden av
sportflygets internationella organisation FAI
(Federation Aeronautique Internationale) i Paris.
Världsrekord
Tid: Igor Koulakovsky, Ryssland, 1952. 6 t. 1 min.
Distans: Evguény Boricevitch, Ryssland, 1952. 378,7
km.
Höjd: Georges Lioubouchkine, Ryssland, 1947. 4152 m.
Hastighet: Mikhail Vassiltchenko, Ryssland, 1953.
264,7 kmlt.
Motsvarande svenska rekord
Tid: Nils Blomé, Örebro Scoutkårs Mfk, 1949. 1 t.
47 min.
Distans: Arne Widén, Solnaeskadern, 1945. 69,2 km.
Höjd: Lars Persson, Östersunds Fk, 1945. 563 m.
Hastighet: Olle Ericsson, Mfk Star-Flyers, Stockholm,
1954. 222,0 km!t.
MÅNGKAMP MED MILITÄRA ANOR
Modern FEMKAMP är en sentida mångkamp,
lanserad på förslag av P. de Coubertin till Olympiska
Spelen i Stockholm 1912 (prövades första gången i
Sverige 1911) och från början tillrättalagd för
officerare. Numera har den - sedan den militära tekniken
alltmer mekaniserats och motoriserats - utbretts
även bland civila idrottsmän.
Modern femkamp omfattar terrängritt cirka 5 000
m i omväxlande terräng med inlagda, i allmänhet inte
särskilt svåra hinder, värj fäktning, där deltagarna
fäktar mot alla motståndarna, duellskjutning med
pistol eller revolver, sammanlagt 20 skott i
5-skotts-serier på 25 m avstånd, varvid målet, en 1 o-ringad
helfigur, visas 3 sek. pr serie, simning 300 m samt
terränglöpning 4 000 m.
Den fördel som officerarna tidigare hade, har nu i
stort sett bortfallit. Den militära ridutbildningen
förekommer numera i flertalet länder blott i ringa
skala, och antalet i tjänsten beridna officerare blir allt
mindre, fäktning är inte längre en obligatorisk
militär utbildningsgren, och föga tid anslås åt
pistolskjutning. »Civilister» har därför ungefär lika stora
möjligheter att göra sig gällande. Den största svårigheten
för dem är bristen på ridhästar, och träning i fäktning
mot goda motståndare kan blott erbjudas på ett fåtal
platser. Det har därför blivit nödvändigt att anordna
träningsläger för utbildning i nämnda två grenar.
I terrängritten lottas likvärdiga och fulltränade
hästar ut på deltagarna, som därigenom alla får rida för
dem okända hästar. Starten sker här en och en med
i allmänhet 5 min. mellanrum. I terränglöpningen sker
starten också en och en med 1 min. mellan löparna.
1912: 1) G. M. Lilliehöök; 2) G. Åsbrink; 3) G.
de Laval; 4) Å. Grönhagen; 5) G. S. Patton (den
världsberömde amerikanske »pansargeneralen»).
ig2o: 1) G. Dyrssen; 2) E. de Laval; 3) G. Runö;
4) Bengt Uggla.
1924: 1) B. Lindman; 2) G. Dyrssen; 3) Bertil
Uggla.
1928: 1) S. Thofelt; 2) B. Lindman; 3) H. Kahl,
Tyskland; 4) I. Berg.
1932: 1) J. G. Oxenstierna; 2) B. Lindman; 3) R.
W. Mayo, USA; 4) S. Thofelt.
1936: 1) G. Handrick, Tyskland; 2) C. Leonard,
USA; 3) S. Abba, Italien; 4) S. Thofelt.
Glansfulla svenska framgångar
Modern femkamp är, jämte brottning, den gren som
givit Sverige de största framgångarna i olympiska
spel, vilket belyses av följande summariska statistik:
Björn Thofelt, 19-årig gymnasist, spurtar i mål som
överraskande VM-segrare i Budapest 1954. Hans far och tränare, Sven
Thofelt, var olympisk segrare i Amsterdam 1928.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
