Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern femkamp — mångkamp med militära anor - Glansfulla svenska framgångar - Sverige bäst även i vinterfemkamp - Platssiffra eller poäng? - Militär femkamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233° MODERN femkamp
Atomforskaren Torsten
Lindqvist vann sensationellt
rid-ningen i SM i modern femkamp
1952. Samma år blev han också
9:e man och silvermedaljör i lag
i Olympiska spelen.
1948: 1) W. Grut; 2) G. B. Moore, USA; 3) G.
Gärdin.
1952: 1) L. Hall; 2) G. Benedek, Ungern; 3) I.
Szondi, Ungern. Lagtävling (införd detta år): 1)
Ungern; 2) Sverige; 3) Finland.
I de åtta olympiska tävlingarna har Sverige sålunda
vunnit sju guldmedaljer individuellt och fått
brorslotten även av övriga medaljer.
I de fem hittills arrangerade tävlingarna om
världsmästerskap har Sverige även dominerat:
1949: 1) T. Bjurefeldt; 2) L. Vilkko, Finland; 3)
V. Platan, Finland; 4) G. Gärdin. Lag: 1) Sverige;
2) Finland; 3) Schweiz.
1950: 1) L. Hall; 2) D. Brignetti, Italien; 3) L.
Vilkko, Finland; 4) B. Haase. Lag: 1) Sverige; 2)
Finland; 3) Italien.
1951: 1) L. Hall; 2) L. Vilkko, Finland; 3) T.
Lindqvist; 4) S. Wehlin. Lag: 1) Sverige; 2)
Finland; 3) Brasilien.
1933: J) G. Benedek, Ungern; 2) I. Szondi, Ungern;
3) W. J. Andre, USA. Lag: 1) Sverige; 2) Argentina;
3) Chile.
1954: 1) B. Thofelt, Sverige; 2) W. Vetterli,
Schweiz; 3) I. Szondi, Ungern. Lag: 1) Ungern; 2)
Schweiz; 3) Sverige.
Den »sociala strömkantringen» under senare år
illustreras av att Hall är f. d. snickare och varvspolis
(numera slöjdlärare), Lindqvist fil. lic. i Uppsala,
Haase civilingenjör, Bjurefeldt sergeant och Björn
Thofelt (son till 1928 års olympiasegrare) gymnasist
(19 år då han vann VM!). I fråga om skicklighet torde
de nämnda inte ha varit fullt i klass med W. Grut och
C. Egnell, då de var som bäst kring 1940. Grut ansågs
efter sin oerhört överlägsna seger i London 1948 (etta
i ridning, fäktning och simning, femma i skjutning och
åttonde i löpning bland 47 deltagare!) av inte minst
den engelska expertisen som spelens mest överlägsna
segrare och fick samma år Svenska Dagbladets
guldmedalj som årets bästa svenska idrottsman. Han var
dock sannolikt av än högre klass 6-10 år tidigare!
Sverige bäst även i vinterfemkamp
Under 1940-talet började tävlingar i modern
vinterfemkamp att arrangeras, varvid simning och löpning
utbytts mot slalom och längdlöpning på skidor 10 km.
Även här har Sverige varit fullständigt dominerande:
OS 1948 (extratävling): 1) G. Lindh; 2) W. Grut;
3) B. Haase. C. Egnell bröt benet i målet efter
avslutad slalomtävling.
VM 1951: 1) B. Haase; 2) B. Riem, Schweiz; 3)
H. Schild, Schweiz. De tre närmast placerade var
svenskar.
Platssiffra eller poäng?
Det har många gånger uttryckts önskemål om att
ridningen skall ersättas av någon annan gren, då som
ovan nämnts många har svårt att träna i denna idrott
och utlottningen av hästarna inte alltid trots
bestämmelserna är rättvis: en del hästar är ibland inte av
samma klass.
Vid olympiska spel och vid VM t. o. m. 1953
användes platssifferberäkning, som inte är fullt rättvis; vid
svenska tävlingar och VM 1954 en poängtabell, som i
stil med tiokampens värderar resultaten. Denna
metod är säkerligen mest rättvis.
Militär femkamp
En med modern femkamp besläktad form är
militär femkamp, omfattande skjutning med automatiskt
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
