Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mongolerna — en koncentration av makt och skräck - En väldig expansionsvåg från Asiens inre - »Guds gissel»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_____________________________________________________________ MONGOLERNA 2339
Var det den ondes anhang, eller var det Österlandets tre vise konungar på väg att hämta sina reliker? Åsikterna gick isär i
Västerlandet och under tiden slog de vapenskickliga mongoliska krigarna under sig land efter land.
EN KONCENTRATION AV MAKT OCH SKRÄCK
/V1ONGOLERNA. I början av 1200-talet nådde
alarmerande rykten Västeuropa. Från de kristna i de
armeniska, kaukasiska och georgiska furstendömena
långt bort i öster vid civilisationens yttersta gräns kom
plötsligt meddelanden om att deras härar blivit
slagna, deras städer plundrade och hela områden
ödelagda av främmande krigare, som i väldiga
ryttarhor-der sprängde fram över bergen. Snart berättades
liknande ting från Krim som skoningslöst härjades, och
främlingarnas vilda framfart på de ryska stäpperna
gav eko ända ute vid Atlanten. De anstormande
krigarna beskrevs på ett vederstyggligt sätt. De hade
jättelika kroppar med oerhört brett bröst men med
korta ben. De var svarta och fula i ansiktet. De kunde
livnära sig av hundar, katter, råttor och självdöda djur
och de drack blod. Som en virvelvind kastade de sig
in mot västerns kulturområden, och så lika plötsligt
var de borta igen. Vilka var de, varifrån hade de
kommit, skulle de komma tillbaka igen, var Europa räddat
eller hade det endast fått en frist? Det var frågor som
man lika nyfiket som skräckslaget ställde sig. Endast
gissningar kunde ge svar. Somliga påstod att de var
den ondes anhang, andra trodde sig veta att de var
ättlingar av Österlandets tre vise konungar och att de
nu var på väg mot Köln för att hämta deras reliker.
En väldig expansionsvåg från Asiens inre
Historikerna i våra dagar vet bättre besked. De har
kunnat slå fast att de händelser som ryktesvis nådde
länderna i väster var en utlöpare av en väldig
expansionsvåg från Asiens inre. På de vidsträckta stäpperna
och på randen till de stora öknarna - ungefär där
det nuvarande Mongoliet utbreder sig - hade i långa
tider nomadstammar strövat omkring. De var
mongoler och tillhörde alltså den folkgrupp som ännu i dag
bebor stora delar av Asien. Det anses att just
Centralasien varit mongolernas ursprungsland.
"Vid början av 1200-talet hade de spridda
stammarna under en kraftfull ledning sammanförts i en
fastare organisation och man kan med visst fog säga att
ett mongolrike bildats. Med nästan explosiv kraft
strävar detta rike till utvidgning, gränserna sprängs och
erövringståg riktas mot öster, söder och väster.
»Guds gissel»
Oordnade skaror hade sammanbragts till ett folk,
och på en mark långt utanför civilisationens
råmärken hade stommen till en fast militärstat lagts. Äran
att ha åstadkommit detta tillfaller en enda man —
han som i historien går under namnet Djingis-khan.
Hans krigaregenskaper, hans organisationstalang och
hans nästan hypnotiska makt över människorna har
gjort att man liknat honom vid och jämställt honom
med en Alexander, en Caesar, en Napoleon. Med
hänsynslös kraft och utan varje misskund ställer han sitt
folk under vapen och bygger upp sitt rike: »Den som
stannar på sin boplats i stället för att komma för att
mottaga mina instruktioner, han skall möta samma
öde som en sten som faller i vattnet - han skall
försvinna.»
Då Djingis-khan - eller Temudjin som han då
ännu hette - efter faderns död som trettonårig pojke
med list och våld tilltvingade sig hövdingeskapet över
sin stam, började hans långa och sagolika härskarbana.
Från denna början kom hans inflytande att växa ut
över allt flera stammar och folk och över allt större
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
