Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montelius, Oscar — en märklig fornforskare - Typologin, en ny forskningsmetod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2346 MONTELIUS
Oscar Montelius. Efter en oljemålning av Emerik Stenberg i
Vitterhets-, Historie- och Antikvitets Akademien.
EN MÄRKLIG
FORN-FORSKARE
Montelius, Oscar (1843-1921), är den
imponerande portalfiguren inom svensk fornforskning och
fortfarande ett av denna forskningsgrens mest
lysande europeiska namn.
Redan under uppväxtåren var hans största intresse
historia. Hösten 1857 kom han in på Stockholms
gymnasium, avlade våren 1861 studentexamen i Uppsala
och inskrev sig samma år vid universitetet. Redan 1863
blev han med tanke på det stundande
naturforskarmö-tet i Stockholm antagen som dåvarande
riksantikvarien Bror Emil Hildebrands biträde vid förevisandet
och vården av samlingarna i Statens historiska
museum. Han hade emellertid redan tidigare börjat
studera i samlingarna. År 1869 disputerade han på en
avhandling Från jernåldern, i vilken han för första
gången lyckas gruppera upp fynden från detta
tidsskede och på så vis få fram ett kronologiskt schema,
vilket allmänt godtagits av den senare forskningen. I
december 1871 utnämndes han till andre amanuens
vid nyssnämnda museum och 1888 till professor.
Under sin amanuenstid bildade han med Gustaf Retzius,
Hans Hildebrand, Hjalmar Stolpe, Gustaf Upmark
senior m. fl. 1873 Antropologiska sällskapet, och han
blev 1874 sekreterare i styrelsen för den 1869 bildade
Svenska fornminnesföreningen, vilken befattning
han innehade oavbrutet till 1907, då han blev
riksantikvarie.
Vad Svenska fornminnesföreningen uträttade för
att utbreda och höja intresset hos den stora
allmänheten för våra fornminnen under de år Montelius var
föreningens sekreterare torde till största delen få
skrivas på hans konto. Hans ämbetsutövning
karakteriseras i övrigt genom det varma intresse han
ådaga-lade för att bevara våra fornminnen av alla slag. En
av hans mera betydande insatser som
riksantikvarie torde ha varit räddandet av det gamla
birgittin-klostret i Vadstena.
Oscar Montelius’ produktion är synnerligen
rikhaltig; av hans hand finns utgivna över 400 större och
mindre skrifter. I sitt stora arbete Sveriges forntid,
som utkom 1874, lämnar han en första
sammanhängande, rikt fasetterad skildring av vårt lands äldsta
utveckling från de första människornas invandring över
bronsåldern och järnåldern fram till historisk tid
Sveriges forntid är ett arbete som utövat ett starkt in
flytande och i hög grad befrämjat intresset för
forn-forskningen. Särskilt viktiga är undersökningarna
rörande bronsåldern, såväl i Norden som i det övriga
Europa.
Typologin, en ny forskningsmetod
Montelius’ 1885 utkomna arbete Om
tidsbestämning inom bronsåldern med särskilt avseende på
Skandinavien är den svenska fornforskningens klassiska
verk. Hans grupperings- och kronologisystem
grundade sig i viss utsträckning på den »typologiska»
metoden, dvs. en tillämpning på det mänskliga
arbetets produkter av ett naturvetenskapligt, särskilt av
Darwin odlat tänkesätt som räknar med en organisk
utveckling från lägre till högre former, funktionella
formers kvardröjande som ornamentala under
förändrade betingelser osv. Berömt är det exempel han
hämtade från järnvägsvagnarnas utveckling, där
hästdiligensens former länge dröjde kvar i den yttre
utformningen av karosserierna. Typologin tillämpades
snabbt inom andra humanistiska vetenskaper, inte
minst inom den unga konsthistorien, där man
uppställde serier av »utvecklade» eller »degenererade»
former.
Metoden har under senare tid utsatts för skarp
kritik och tillämpas numera med större försiktighet.
Dess värde på den arkeologiska nyodlingens område
var dock mycket stort. De resultat Montelius kom
fram till står i allt väsentligt fast ännu i dag.
Genom Montelius’ forskargärning går som en röd
tråd strävan att belysa de internationella
förbindelserna, och än i dag använder sig den internationella
fornforskningen i stor utsträckning av den
periodindelning Montelius uppställde för 70 år sedan. Det bör
framhållas, att han var en utomordentlig föreläsare;
under hela sin museitid sökte han på allt sätt att
genom föredrag och demonstrationer av fynden
intressera allmänheten för fornkunskapen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
