Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moskva — Rysslands hjärta - Medeltida furstendöme — modernt industricentrum - Jättefabriker i helt industrialiserade stadsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2354 M0SKVA
Strax utanför Kremls murar ligger Moskvas stora paradplats, Röda torget, med Lenins mäktiga mausoleum där också Stalin
nu ligger balsamerad. I fonden Vasilij- el. Basiliuskatedralen.
RYSSLANDS HJÄRTA
Moskva’. När efter bolsjevikrevolutionen 1918
Moskva utsågs till Rysslands huvudstad i stället för
Petrograd (S:t Petersburg, nu Leningrad), betecknade
detta inte blott inledningen till en ny epok i landets
historia utan innebar även återgång till en gammal
tradition. S:t Petersburg, anlagt av Peter den store
1703 och huvudstad 1712, hade blott i omkring 200 år
varit det stora väldets huvudstad, och riktigt rättrogna
ryssar hade aldrig upphört att betrakta Moskva som
rikets hjärta och egentliga huvudstad.
Tsarkröningarna ägde sålunda fortfarande rum där. Dessutom
erbjöd Moskvas läge ett ojämförligt mycket bättre skydd
för de nya makthavarna än Leningrads.
Medeltida furstendöme — modernt industricentrum
Namnet Moskva nämnes första gången i ryska
krönikor 1147, men den dåvarande bebyggelsen vid
Mosk-vaflodens och bifloden Jauzas sammanflöde har som
arkeologiska utgrävningar visat betydligt äldre anor.
På 1200-talet säte för ett furstendöme, som
småningom tog ledningen över sina grannar, och gynnad av
sitt läge vid en av de viktigaste inre handelsvägarna
nådde staden redan under 1300-talet en sådan
ekono
misk och politisk betydelse, att Moskva i Europa
ansågs representera hela Ryssland. På 1500-talet var
det en av de största städerna i Europa. Under
industrialismens utveckling i Ryssland under 1800-talet
blev Moskva en stor järnvägsknut, och talrika
fabriksföretag, i synnerhet inom textilbranschen, växte upp
i och omkring staden. Den tyngre industrin har först
genom den kommunistiska regimens femårsplaner
gjort sitt intåg i staden. Moskva är i dag inte blott
Rysslands största stad utan även dess största
industricentrum. Befolkningen, som 1929 uppgick till 2320000
inv., hade 1939 stigit till 4 137 000 inv. och torde 1951
uppgå till ca 7 milj.
Jättefabriker i helt industrialiserade stadsdelar
Givetvis har Moskva undergått ganska
genomgripande förändringar under de 40 åren som sovjetväldets
metropol. Hela nationens intresse har samlats kring
det nya Moskva. Femårsplanernas nybyggnadsarbeten
har här avsatt några av sina märkligaste resultat. I
distriktet Proletarskij, som fordom var en bokstavligen
öde plats, har uppvuxit en hel stad av jättefabriker.
Här tillverkas automobiler, elektriska motorer, ång-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
