Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorsport — moderna fartvidunder - Förändrade förhållanden efter andra världskriget - 40 års världsrekordlopp i sammandrag - Grand Prix genom tiderna - Svenska tävlingsformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2362 MOTORSPORT
1954 gjorde Mercedes-Benz
comeback i stora racerklassen
och dominerade fullständigt
med världsmästaren Fangio i
spetsen. Bilden är tagen på
Avusbahn i Berlin när
Merce-des-stallet vann en stor
trippel-triumf genom Fangio, Klang
och Herrman. Trion »defilerar»
här genom sydkurvan.
sen sedan 1939, gjorde 1954 come back med en ny,
sensationell formel i-vagn. I händerna på några av
Tysklands skickligaste förare, bl. a.
förkrigsstjär-norna Hermann Lang och Karl Kling, men framför
allt argentinaren Juan Fangio visade sig
konstruktionen vara oslagbar på snabba banor.
De specifikt nordiska tävlingarna,
tillförlitlighets-lopp och orienteringstävlingar, har på senare år visat
sig kunna genomföras ganska väl utan det stöd från
firmorna som man tidigare hade. Med stora
personliga uppoffringar har svenska bilförare under de
svåra åren, då bensinrestriktioner lade sin hämsko
på tävlingsverksamheten, hållit bilintresset vid makt.
Så småningom kom firmaintresset tillbaka, på
1950-talet dominerade Volkswagen stort.
40 års världsrekordlopp i sammandrag
Bilsporten är strängt taget lika gammal som bilen
själv. Så fort en fabrikant framställt en bil, gällde det
att visa vad den dög till under krävande förhållanden.
De första tävlingar som hölls gick följaktligen ut på
att konstatera en bils driftsäkerhet. Men steget var
inte långt till fartproven. Och därmed var man inne
på de långa distanstävlingarna, där det inte endast
gällde att komma fram utan även att komma fram
på kortast möjliga tid. Den första hölls på sträckan
Paris-Orléans 18 maj 1894. Över hundra startade,
men endast 11 kom i mål!
Är 1898 arrangerades det första officiella
världsrekordförsöket på den alltjämt aktuella »flygande
kilometern», dvs. föraren har en erforderlig sträcka för
farttagning, varpå sedan tiden tas på en uppmätt
kilo
meter. Det blev en fransman förunnat att kunna
stolt-sera med titeln »bilsportens förste officielle
världs-rekordhållare». Det var de Chasseloup-Laubat på en
Jeautuadvagn, som 18 dec. 1898 tillryggalade
»flygande kilometern» med en hastighet av 63,15 km/tim.
Den uppnådda farten var dock inte riktigt vad man
väntat. Racervagnar av 1898 års modell gick
nämligen i allmänhet något fortare.
Kapten George Eyston körde 40 år senare (16 sept.
1938) sin specialracer »Thunderbolt»
kilometersträckan med en hastighet av 575,330 km/tim., och 16 sept.
1947 körde engelsmannen John Cobb med den
fantastiska farten 633,8 km/tim. För övrigt hänvisas till
rekordtabellerna s. 2368.
Grand Prix genom tiderna
Bilsporten kom även in i andra former än att
endast jaga fram på en kort sträcka. De viktigaste
tävlingarna genom åren har varit de s. k. Grand
Prix-loppen, vilka vanligen körts på för tillfället avstängda
allmänna landsvägar samt i flera fall haft start- och
målplats inne på en specialbyggd autodrom. Grand
Prix-loppen är rena hastighetstävlingar, och
deltagarna kör specialbyggda racervagnar. I vissa av dessa
G. P.-lopp förekommer även klasser för
standard-byggda bilar av s. k. sporttyp.
Svenska tävlingsformer
Ingen av nämnda tävlingsformer har kunnat slå
igenom i Sverige. Det är för dyrbara apparater, och
dessutom har vi här hemma saknat den bärande
bilindustri som fordras. I stället har de s. k. tillförlit-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
