Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musik — rytmens och tonernas språk - Romantikens tidsålder - Modern musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIK 2383
Musiker från högromantiken.
En matiné hos Franz Liszt.
Efter en teckning av
Krichu-ber. Fr. v. Krichuber, Berlioz,
Czerny, Liszt och Ernst.
fortfarande enormt, och de bägge italienarna
Gio-acchino Rossini och Giuseppe Verdi blev
internationellt berömda. Paris var dock under långa tider
den förnämsta operastaden.
Till bilden av 1800-talets musikliv, i vars
traditioner vi ännu till stor del lever, hör den kringresande
virtuosen, som tekniskt fullkomligt behärskade sitt
instrument, ofta spelade och uppträdde på ett
personligt eller rent av egenartat sätt och blev föremål
för en inte sällan måttlös dyrkan från publikens sida.
Till deras skara hörde pianister (pianot var det stora
modeinstrumentet och är det än i dag) som Frédéric
Chopin och Liszt, en violinist som den
legendomspun-ne Niccolö Paganini, alla även betydande tonsättare
för sina instrument, samt en sångerska som Jenny
Lind.
Modern musik
I musikens historia har de olika epokernas skilda
stildrag alltid till slut löpt ut i överdrifter,
banaliserats eller råkat in i slentrianmässig behandling.
Människorna tröttnar också på det som är gammalt
och vant, och de mest framåtsträvande försöker göra
sig fria från det hävdvunna eller vill på detta bygga
något nytt. Så gick det även med romantikens
tonkonst. Reaktionen kom denna gång i Frankrike, där
man tröttnat på den tyska musikens patetiska tyngd
och arkitektoniska stränghet. Inspirerad av det
samtida måleriet skapade Claude Debussy omkring
1890 den musikaliska impressionismen. Också nu
rörde det sig om en förenkling av tonspråket; i
musikstycken av ofta ringa omfång och med små men
raffinerade rent klangliga medel sökte tonsättaren i
musik återge intryck från naturen eller själstillstånd.
Impressionismen togs upp av en mångfald tonsättare
och blandades i regel med nya stildrag, så t. ex. hos
Maurice Ravel, Ottorino Respighi och Jean
Sibe-lius. Inom operan uppstod vid samma tid en ny
riktning, den s. k. verismen, som på scenen ville
återge tilldragelser ur vardagslivet.
I början av 1900-talet framkom nya
anti-roman-tiska rörelser. Det traditionella tonspråkets
möjligheter ansågs uttömda, och som en motvikt mot
har-monikens, klangens herravälde under den tidigare
epoken, komponerade man nu med det melodiska
förloppet som huvudsak. Resultatet blev starkt
disso-nant musik, i vilken även rytmen kraftigt
poängterades. Den egentliga utgångspunkten för denna
»modernistiska» musik var Arnold Schönbergs och
Al-ban Bergs »atonala» verk på 1910- och 1920-talen. I
dessa finns ingen bestämd tonart, men
kompositionerna är uppbyggda efter stränga regler, av vilka
den viktigaste innebär, att skalans alla tolv toner
äger likaberättigande och skall begagnas inom
kompositionen i en viss ordning (»tolvtonsmusik»). - En
egenartad tonsättare, som förenar polytonalitet (flera
tonarter samtidigt) med extrem och raffinerad
rytmik, är Igor Stravinskij. Han har haft ett oerhört
stort inflytande på modern musik.
Efter första världskriget uppstod ett virrvarr av
stilarter och experimentbetonade skolor.
Pessimistiska stämningar bidrog till att man inriktade sig på
»saklighet», tog avstånd från all »romantik» och
vägrade tala om »inspiration». I stället lades största
vikten vid skicklig, »hantverksmässig» utformning av
musiken. Dessa linjer har i stor utsträckning följts
in i våra dagar av tonsättare som Paul Hindemith,
Béla Bartok, Benjamin Britten, Sergej Prokofjev
och Arthur Honegger samt svenskarna Gösta
Ny-stroem och Hilding Rosenberg.
Den modernistiska musiken har haft svårt att
vinna en bredare publik, men i gengäld har en stor
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
