Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musik — rytmens och tonernas språk - Musikteori - Teori och praktik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2388 MUSIK
Musikteori
Medvetet eller omedvetet är kompositören alltid
mer eller mindre starkt beroende av traditionen. Men
det ligger också i det fria musikskapandets natur, att
tonsättaren själv ställer upp principer för sin
kompositionsteknik. Under tidernas lopp har i sin tur de
lärde ur mästarnas kompositioner utvunnit
musikaliska regler, som använts vid studium och
undervisning. Ibland har dock sådana regler uppkommit
genom ren spekulation och därefter pedantiskt
fasthållits, trots att de i praktiken redan fullständigt
åsidosatts.
Teori och praktik
Ett belysande exempel är historien om
ters-interval-lets svårigheter att under medeltiden vinna
teoretikernas godkännande, medan det likväl utan vidare
begagnades i allt musicerande. Orsaken var, att de i
in-tervallet ingående bägge tonernas svängningstal inte
bildade ett tillräckligt enkelt matematiskt förhållande.
Men på 1500-talet vek äntligen betänkligheterna,
sedan en teoretiker resolut skrivit: »Vilken människa,
som överhuvudtaget kan höra, skulle vilja förneka, att
även lilla och stora tersen är verkliga och vackra
kon-sonanser?» - och i över 400 år byggde därefter den
västerländska musiken på tersintervallet, melodiskt
och harmoniskt.
I våra dagar har förhållandet råkat bli det
omvända. Traditionellt lyssnande människor förlikar sig
med svårighet med den moderna musikens
dissonanser, sedan tonkonsten i århundraden byggt på
välljudande samklanger. En helt ny musikteori har
utvecklats på grundval av de nutida tonsättarnas
erfarenheter.
Även om reglerna ofta fördröjt musikaliska idéers
utveckling, har de teoretiska systemen alltid utgjort
en fast och nödvändig grund för varje kompositör,
innan han sökt sig nya och egna vägar. Betydelsen av
gedigen teoretisk skolning framhävs inte minst i vår
tid. - Också många musikamatörer och
konsertbesökare studerar musikteori för att lättare kunna
uppfatta musikaliska sammanhang.
Den musikteori som åsyftar praktisk tillämpning
omfattar förutom grundläggande musiklära (notskrift
etc.) och gehör slär a huvudsakligen melodilära,
harmonilära (om ackordens uppbyggnad och funktion),
kontrapunkt (om melodilinjers kombinerande med
varandra) och formlära (historiskt-systematiskt
studium av de musikaliska formerna).
Orgeln i genomskärning.
Ma-gasinsbälgen (längst t. h.) fylls
med luft från en elektrisk
mo-torfläkt. Luften, som i
magasinet får ett tryck av 130 mm,
leds genom huvudkanal och
bikanaler till de olika
manualernas luftlådor (pipverken på
luftlådorna är ej synliga) och
till pedalens luftlåda. Bälgarna
under lådorna är regulatorer,
där lufttrycket reduceras till
för de olika klaviaturerna
lämpligt tryck (100, 90 mm etc.).
Från fläkten leder en kanal (330
mm, t. h.) via regulator till
hög-trycksverket, som får ett tryck
av 300 mm. Pipverken för
luftlådorna till manual IV står i ett
gemensamt skåp, försett med
luckor som kan öppnas och
stängas för crescendo resp,
di-minuendo (svällverk).
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
