- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 5. M - P (2233-2776) /
2396

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myror — skickliga stats- och samhällsbyggare - Honungsmyror - De sociala drifterna dominerar - »Den barmhärtige (myr-)samariten» - Myrornas »sociala mage» - En ordbok för myrornas språk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2396 myror

myrorna förfärdiga, inte heller i vaxceller utan i
levande myrkroppar. En del av de nykläckta
arbetsmyrorna får ta emot den saft som de äldre har med
sig hem, medan deras hudskelett ännu är mjukt, och
förvara den i sin kräva. Denna är belägen i
bakkroppen, vilken undan för undan sväller ut som en ballong,
alltefter det den stoppas full av kamraterna. Med
klorna klamrar sig myrorna fast i taket till sin
kammare. Där hänger de dästa och trista med sina
svällande bukar som levande honungskrukor i ett
rymligt och skumt skafferi. Och när födan tryter där
uppe, trevar sig kamraterna dit ner genom de mörka
gångarna. De berör deras kroppar och smeker dem
kittlande med sina pannspröt, och honungskrukoma
gapar slött med sina munnar och stöter upp en
droppe av den söta nektarn.

De sociala drifterna dominerar

Tack vare de sociala drifterna kan myrorna skapa
rika och mäktiga samhällen, väldiga städer, hela
stater på miljoner och åter miljoner invånare. Och dessa
är flitiga, förnöjsamma, ihärdiga, arbetsamma och
tappra små djur. Inte ens människan fruktar de. När
hennes väldiga skugga faller framför dem, reser de
sig upp utan att visa någon rädsla, spärrar ut de
skarpa käkarna hotfullt och sprutar en stråle
frätande myrsyra mot inkräktaren.

Detta mod kan faktiskt anta en heroisk karaktär.
Man iakttog vid ett tillfälle ett myrsamhälle som
angreps av ett fientligt samhälle. Försvararna skyndade
ut för att ta emot fienden. Då trädde den lede
frestaren i en vetenskapsmans skepnad emellan och bjöd
dem den härligaste och sötaste honung. Myrorna, som
älskar allt sött, hejdade sig ett ögonblick för att
smaka på allt det ljuvliga söta. Men endast ett ögonblick!
Så skyndade de vidare ut mot fienden, många av dem
en säker död till mötes.

»Den barmhärtige (myr-)samariten»

Myrorna kan även visa prov på individuell
egenart. Den svenske myrforskaren Gottfrid Adlerz har
ett mycket egendomligt exempel härpå, som rentav
kan sägas utgöra en parallell till bibelns berättelse
om den barmhärtige samariten. En liten svartbrun
trädgårdsmyra hade råkat bli fastklämd i jorden.
Många myror vistades i närheten, och åtskilliga gick
förbi och kände t. o. m. helt lätt på den lilla myran
med sina pannspröt men utan att hjälpa henne. Så
kom till sist den barmhärtige myrsamariten. Han
stannade genast och undersökte noga den nödställde
kamratens belägenhet. Därpå började han försöka
gräva bort jorden men misslyckades. Han visade sig
emellertid vara situationen vuxen. När det inte gick
att gräva bort jorden, övergick han till att bita bort
jordsmula efter jordsmula. Då och då hörde han upp
med arbetet och gick fram till den fångna myran och

lät sina pannspröt spela mot hennes, varpå han
prövade, om det inte nu skulle lyckas att dra fram henne.
Till sist fick han hjälp av en ny myra, och slutligen
lyckades de befria kamraten. - Om detta hade skett
i människornas värld, hade väl följden åtminstone
blivit ett utbyte av handslag och ett tack för hjälpen.
Men något sådant förekommer inte i myrornas
socialt betonade tillvaro. Så fort arbetet var slut,
skyndade var och en vidare till sitt. Över huvud taget
tycks det, när myrorna hjälps åt, inte vara fråga om
någon hjälp åt den enskilde. Det är samhällskravet
som står i förgrunden: framforslandet av ett byte, av
byggnadsmaterial till stacken, dödandet av en
fiende osv.

Myrornas »sociala mage»

Ett uttryck för det sociala liv myrorna lever utgör
också deras förmåga att meddela sig med varandra.
Men de har naturligtvis inte ett sådant språk som vi
har utan ett komplicerat teckenspråk, ett
antennlukt-språk, som bygger på en kombination av känsel- och
luktintryck och har sitt säte i pannspröten, myrornas
näsa och förnämsta känselorgan. Om en hungrig
myra vill ha bladlussaft av en kamrat, som kommer
hem från mjölkningen av boskapen, berör hon dennas
huvud med sina pannspröt under särskilda,
vibrerande rörelser. Kamraten reser sig då på de fyra
bakre benen och stöter upp en droppe saft, som den
hungriga myran suger upp. Det händer ytterst
sällan, att en myra vägrar att ge en hungrig kamrat
något. Bladlussaften förvaras i krävan, ett slags
förmage som inte har något med matsmältningsarbetet
att göra. Den är inte ens en individuell mage utan
en hela samhällets gemensamma mage, den »sociala
magen» har den också kallats.

En ordbok för myrornas språk

Språket kommer också till användning på annat
sätt. En myra har t. ex. varit på spaning efter ett bo
för att plundra det på larver och puppor. När den
kommer hem efter väl förrättat ärende, uppmanar
den genom tecken med pannspröten sina kamrater
att bryta upp och följa med för att hämta det
tilltänkta bytet. - För andra önskemål används andra
tecken. Tecknen är så olika för olika handlingar, att
en forskare t. o. m. ställt upp en hel liten ordbok för
myrornas språk.

Vi saknar förutsättningar för att förstå och
värdesätta myrornas värld. Deras kroppsliga liv är så olikt
vårt, deras sinnesorgan så sällsamma. De måste
uppfatta omvärlden på ett annat sätt än vi. Hur
annorlunda måste inte då också deras psyke vara! De har
emellertid skapat världens utan jämförelse mest
likriktade demokratier, uppbyggda på instinkternas fast
murade grund och med ett minimum av individuella
önskningar och avvikelser.

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 18 10:55:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-5/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free