- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 5. M - P (2233-2776) /
2395

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myror — skickliga stats- och samhällsbyggare - Likriktade demokratier, som stannat i utvecklingen - Myrornas »mjölkkor» och gäster - Honungsmyror

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MYROR 2395

Likriktade demokratier, som stannat i utvecklingen

Långt tillbaka i tiden, då vi ännu levde som vildar,
representerades civilisationen av myrorna. Sannolikt
hade de redan nått ungefär lika långt som nu.
Numera har de dock distanserats av människorna. Det
hindrar inte, att denna kulturs rikedom och livskraft
imponerar på oss. Myrorna uppför väldiga
byggnadsverk med en oändlig mångfald av gallerier, salar och
kamrar. De har ett högt uppdrivet åkerbruk och en
intensiv boskapsskötsel. Men liksom människorna
för de också planmässiga och organiserade krig med
varandra och ägnar sig åt slavhållning och röveri.

De kulturformer de visar upp är stundom så
förbluffande lika våra, att man åter och åter vill
tillskriva myrorna samma drivkrafter som människorna.
Men ändå är det inte så.

Klarast framträder skillnaden mellan vårt och
myrornas samhällsliv hos de i Amerika
förekommande jordbrukande bladskärarmyrorna. De skär ut
stora stycken av trädens blad och bär dem som
flygande fanor bort till sina bon. Där tuggas bladen
sönder till en grötig massa, och i denna massa sås
svampsporer ut, vilka snart gror och bildar ett fint, vitt
mycelium. Odlingarna sköts mycket omsorgsfullt.
Myceliet får inte, som det annars skulle göra, växa
ut till svampkroppar utan behandlas så, att i stället
små runda bollar, »kålrabbi», utvecklas. Det är just
dessa som utgör myrornas föda. Men också ogräset
måste hållas efter, i detta fall mögelsvampar, som
omsorgsfullt plockas bort. När myrornas bevingade
honor ger sig ut på bröllopsflykt för att efter dess
slut grunda ett nytt samhälle, tar de med sig en bit
av svampträdgården i munnen. Efter återkomsten till
jorden gör de i ordning en håla åt sig och spottar där
ut det lilla stycket av svampodlingen, som de
pysslar om och gödslar med sina exkrementer, till dess
att nya arbetsmyror som kläcks ur de lagda äggen
tar hand om odlingen. Detta låter ju ovanligt
förnuftigt och förefaller vara resultatet av tankeakter. Men
alltihop får ett nytt och främmande ljus över sig, när
man får höra, att det finns en särskild, ficklik
fördjupning i munhålans botten för myceliebitens
förvaring under färden. Denna fördjupnings uppkomst
kan inte vara resultatet av myrans tankeakt. Den är
lika underlig, lika komplicerad som de handlingar
myrorna utför.

En annan egendomlighet i detta myrsamhälle är
den stränga arbetsfördelning som råder. Det finns
stora, medelstora och små arbetare. De medelstora
hämtar hem bladstycken, de stora knådar sönder
dem med sina kraftiga käkar, och de små sköter
trädgårdslanden.

Myrornas »mjölkkor» och gäster

Även de boskapsskötande myrornas liv är av stort
intresse. Som bekant har myrorna bladlöss som

Myrornas kulturformer och levnadsvanor är ofta förbluffande
lika människans. Här har tecknaren gjort en intressant parallell
mellan en negerkaravan och ett myrtåg.

mjölkkor. De sköter dem olika alltefter de olika raser
de tillhör. Våra vanliga små trädgårdsmyror t. ex.,
som bygger bon i jorden, brukar mura särskilda
jordtunnlar till sina mjölkkor och innesluta dem i
skyddande jordskjul. De kan också mura upp sin
ladugård utan förbindelse med någon tunnel. Där inne
sitter nu bladlössen i lugn och ro, skyddade mot alla
sina fiender. Myrorna kommer in till dem genom en
eller ett par öppningar i skjulets väggar.

Det finns bladlöss som lever på växtrötter, och de
myror vilka använder denna bladlusart till husdjur
plockar med sig rötterna till sina bon. Vissa bladlöss
påträffas till och med aldrig annat än i myrbon. Om
man undersöker ett antal myrbon finner man att det
i många även finns andra insekter. Många dylika
gäster påträffas sålunda hos vanliga stackmyran. En del
av dem avsöndrar ämnen som myrorna tycker om. De
betalar hyra för att få bo hos myrorna. Till denna
kategori hör några blåvingearters larver. På ryggen
har de en körtel som då och då avger en
honungs-droppe som myrorna slickar upp. Hos röda
skogs-myran lever ibland en liten skalbagge som äter upp
sjuka och döda myror och alltså fungerar som en
miniatyrhyena. Hos vissa myror påträffas en
klubb-hornsbagge som inte bara får mat av myrorna utan
även återföres till stacken om den avlägsnas därifrån.
Någon hyra får myrorna inte i detta fall, tvärtom äter
gästen då och då upp en och annan myrlarv.

Honungsmyror

Den nyssnämnda arbetsfördelningen kan hos en
del myror anta rent groteska former. Så t. ex. hos de
s. k. honungsmyrorna i Amerika. Dessa myror förtär
med begärlighet en söt saft, som uppstår på ekblad
som följd av angrepp från vissa steklar. Överskottet
lagras upp, inte i honungskrus, ty sådana kan inte

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 18 10:55:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-5/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free