Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månen — vår närmaste granne i världsrymden - Har månen en atmosfär?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2406 MÅNEN ______________________________________________________________________
Höjdsprång på månen och på planeterna Jupiter, Mars och jorden. Med samma utgångshastighet blir resultatet på grund av den
olika tyngdkraften väsentligt bättre på månen än på jorden och de nämnda planeterna. Skalan angives av den hoppandes storlek.
Har månen en atmosfär?
Bevisen för att månen inte äger någon nämnvärd
atmosfär är många. Först och främst kan man visa
på frånvaron av alla molnbildningar och nedisningar
på månen. Emedan högst 12 % av solljuset reflekteras,
kan vår drabant inte heller av detta skäl omges av
någon atmosfär av större täthet. Man har också pekat
på den utomordentliga skärpan hos de skuggor
månbergen kastar samt frånvaron av skymningsfenomen
vid gränsen mellan månens dag- och nattsida. Man
kan dock härav endast sluta sig till att månatmosfären
måste vara ytterligt förtunnad. Genom undersök-
Två av de största kraterhaven på månen, Maurolycus och
Copernicus, inritade på Sveriges karta.
ningarna av månens spektrum har man funnit, att
månatmosfärens täthet inte kan överstiga en
tusendel av jordatmosfärens täthet.
Frånvaron av atmosfär i egentlig mening är också
en naturlig följd av tyngdkraftens ringa storlek på
månen. Man finner, att ett föremål som har en
hastighet av 2 400 m per sek. inte kan fasthållas på
månen utan slungas ut därifrån. Temperaturen på
månens varmaste ställen kan närma sig 1400 C.
Medelhastigheten för molekylerna kommer då att för
vät-gas vara 2 277, för syrgas 568 och för kvävgas 606 m
per sek. Många av syrets och kvävets molekyler har
då en sådan hastighet, att månen inte kan fasthålla
dem, varför atmosfären successivt avtappas.
Någon tillfredsställande indelning av månytans
skilda formationer kan knappast göras, men som de
viktigaste månobjekten skulle man kunna anföra
slätterna, bergåsarna, bergskedjorna, kraterobjekten,
klyftorna eller dalarna och strålsystemen.
Sammanlagt fyller slätterna två femtedelar av den
för oss synliga månytan. De genomkorsas av bergåsar,
vilkas höjd sällan överstiger 200 m. - Bergen och
bergskedjorna på månen syns vara av samma slag
som motsvarande bildningar på jorden och når
stundom upp till den avsevärda höjden av 7 000-8 000
m över medelnivån. Ett flertal olika metoder står till
buds att mäta upp höjden av månbergen, och särskilt
brukas längden av den skugga som solen kastar, när
den bestrålar månytan i känd riktning. Den mest
talrika gruppen av månformationer är
kraterobjekten, vilkas antal torde uppgå till minst 50 000. De
största benämnes ringberg, som ofta omsluter stora
slätter, ringslätter. Den betydande genomskärningen
hos ringbergen, som växlar mellan 100 och 240 km,
omöjliggör all jämförelse med våra vulkaners
kratrar. Klyftor och dalar, som finns till ett antal av flera
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
