Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mälaren — fjärden som blev insjö - Mälarens roll i vår historia - Mälarens reglering - Människan — människans ursprung och utveckling - »Det naturliga urvalet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKAN 2413
den tidens osäkra förhållanden framtvingat ett mera
skyddat läge långt inne vid stranden av en av
Upplandsfjärdarna.
Genom Mälarens förvandling till insjö med blott
ett enda utlopp i Norrström blev det möjligt att här
sätta ett lås för de rika bygderna i Svealands
kärnområde genom anläggandet av Stockholms slott och att
samtidigt få till stånd ett nytt ekonomiskt centrum,
där insjötrafiken mötte den havsgående handeln.
Huvudstadens senare utveckling till landets ledande
politiska och kulturella medelpunkt föranledde högadeln
att i växande utsträckning bygga sina slott och
sätesgårdar i stadens närhet, vilket på ett betydelsefullt sätt
kom att sätta sin prägel på Mälardalens
kulturlandskap.
En växande varutransport sökte sig längs Mälarens
slingrande segelleder österut till Stockholm. För
landet betydelsefullast var länge den omfattande
exporten av järn från Bergslagen. I vår tid har emellertid
Mälaren trafiktekniskt åter förvandlats till en vik av
Östersjön genom tillkomsten av två viktiga kanalleder.
Genom Södertälje kanal och Hammarbyleden kan
sålunda stora fartyg med upp till 5,5 m djupgående
passera in till de moderna djuphamnarna i Västerås och
Köping. Och smärre fartyg kan via Hjälmare kanal,
Strömsholms kanal och ytterligare några mindre
farleder anlöpa bl. a. Uppsala, Eskilstuna och sydligaste
Bergslagen.
Mälarens reglering
Sedan århundraden tillbaka har de årligen
återkommande översvämningarna av de låga stränderna vid
vårflod och efter längre regnperioder orsakat svåra
skador och framkallat klagomål från strandägarna
kring Mälaren. Likaledes har sommarens lågvatten
medfört svårigheter för sjöfarten.
Härtill har kommit de besvärligheter, som
sammanhängt med s. k. uppström i Norrström.
Nivåskillnaden mellan Mälaren och Saltsjön är inte stor, normalt
inte fullt en meter. När det samtidigt råder
lågvatten i Mälaren och högvatten i Saltsjön, en inte
ovanlig situation t. ex. under december månad, vänder
vattnet och rinner in i Mälaren genom Norrström.
Detta saltvattensinsteg vållar stundom avsevärda
olägenheter för Stockholms vattenledningsverk.
En effektiv reglering av Mälarens vattenstånd
genomfördes omsider 1943. En dammlucka anlades i
Norrström under Riksbron och vid flöden tappas nu
vatten denna väg samt genom särskilda
avtappnings-kanaler vid Slussen och Hammarbyleden. Tappning
kan också ske genom slusskamrarna där och i
Södertälje. Ytterligare utbyggnad av regleringsmekanismen
är likaså möjlig, om behov föreligger, genom
rensningar och dammanläggning i Stallkanalen mellan
Helgeandsholmen och Slottet. Mälarens
vattenstånds-variationer har emellertid sedan dessa åtgärder
vidtagits i regel stannat under en meter.
MÄNNISKANS URSPRUNG OCH UTVECKLING
Människan. Människans ursprung, utveckling
och samband med övriga levande varelser har länge
varit föremål för ett intensivt forskningsarbete.
Under detta har den frambrytande biologiska
vetenskapens företrädare endast under starkt motstånd från
kyrkans sida småningom kunnat hävda, att
uppkomsten och utvecklingen av livet på jorden inte följt den
väg som omtalas i Gamla testamentets berättelser.
Även bland biologerna har häftiga strider
utkämpats rörande uppfattningen av de medel naturen
använt sig av för att frambringa de olika levande
varelserna, enkannerligen människan. Från fransmannen
Lamarck (1774-1829) härstammar den s. k.
lamarck-ismen, som säger, att det är de under individens
levnad förvärvade egenskaperna som ärves, och som t. ex.
menar, att giraffen fått sin långa hals av förfädernas
oavlåtliga strävan att beta av bladen i trädtopparna.
Även om denna åsikt för länge sedan vetenskapligt
avvisats, är den om också i modifierad form
fortfarande utbredd bland allmänheten. På sina håll anses
t. ex. alltjämt, att sportande ungdomar har större
förutsättningar än stugsittare att få muskulösa och
välbyggda barn.
»Det naturliga urvalet»
I motsats till Lamarcks åskådning ställde Darwin
upp sin lära om »det naturliga urvalet» (se Darwin).
Endast de starkaste och intelligentaste kan enligt
Darwin nå könsmogen ålder; »det sexuella urvalet»
parar till yttermera visso samman de bästa individerna
med varandra. Genom detta urval tänkte sig
darwi-nisterna en småningom skeende förbättring av arten
genom generationer. Utvecklingen skulle på detta sätt
småningom ha nått fram till och förbi den
urmänniskotyp som levde för ett par hundratusen år sedan.
Moderna forskare har tack vare Gregor Mendels
epokgörande upptäckt av arvslagarna bedrivit en
intensiv gen-forskning (gener = ärftlighetsfaktorer). I
ägg- och sädescellerna befinner sig liksom i de flesta
andra celler s. k. kromosomer (se Cellen). När det nya
livet genom de båda könscellernas sammansmältning
börjat utvecklas, är kromosomerna av avgörande
betydelse. De anlag som bestämmer en människas typ,
såväl enskildheterna i hennes kroppskonstitution som
sannolikt även grundläggande psykiska egenskaper,
ligger nämligen gömda i dessa tallriksstapelliknande
kromosomer. Det är troligt, att varje könscell till sitt
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
