Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mälaren — fjärden som blev insjö - Mälarens roll i vår historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2412 MÄLAREN ______________________________________________________________________
Mälaren är de tusen öarnas sjö. Ovanstående bild visar en utsikt över Mälaren från Lurberget, Överenhörna.
FJÄRDEN SOM BLEV INSJÖ
Mälaren är Sveriges till storleken tredje sjö,
1 140 km2. På kartan gör den intryck av att närmast
vara en rikt förgrenad fjärd, som tränger djupt in i
Svealands gamla kämbygder. Totala längden är,
räknat från Stockholm till trakten av Kungsör längst i
väster, 115 km, största bredden i nord-sydlig riktning
stannar vid 66 km. Det var i själva verket också först
sent - på 1100-talet - som Mälaren i samband med
den allmänna landhöjningen efter istiden
förvandlades från att vara blott en vik av Östersjön till en
därifrån avskuren insjö.
Geologiskt är Mälaren en ensidig, väst-östlig
gravsänka. Särskilt tydligt framträder detta i Stockholm,
där Riddarfjärdens norra strand sjunkit medan
Södra bergen reser sig som en sammanhängande,
imponerande förkastningsbrant. Förkastningarna följer
delvis och bestämmer på många håll Mälarens södra
strand. Uppland och Västmanland sluttar däremot
sakta ned mot sjön och stränderna är där låga och
flacka. För det äldre awattningssystemet medförde
förkastningarna stora förändringar. De norrifrån
kommande älvarna avleddes österut och
Sörmlands-åarnas övre lopp skars av; hela Mälarområdet fick
sitt avlopp mot öster genom vad som senare blev
Norrström. Istidens förändringar verkade i samma
rikt
ning genom att vattendelama mot söder byggdes på
med morän- och rullstensbildningar, men samtidigt
förstärktes sjöns mycket oregelbundna form med
otaliga uddar, öar och sund genom att de forna
älvarnas erosionsdalar fördjupades och rullstensåsar och
moränkullar avsattes i sjösänkan. Geografiskt kom
Mälaren härigenom att bestå av ett tiotal större och
mindre fjärdar förbundna med varandra av sund och
åtskilda av stora öar. Djupast av fjärdarna är
Prästfjärden (64 m), som tillsammans med
Björkfjärden bildar den största sammanhängande vattenytan
nära utloppet i öster.
Mälarens roll i vår historia
Historiskt har Mälaren spelat en dominerande roll
i de omgivande landskapens liv. Detta framgår redan
därav att de alla - Uppland, Södermanland och
Västmanland - fått namn efter sitt läge vid sjön. Den
långsmala sjön blev bandet, som höll de kringliggande
bygderna samman. Birka, Mälardalens första stadslika
handelscentrum, låg på Björkö i öster, där segelleden
i sjöns längdriktning träffade samman med den gamla
färdeväg, som från det nu igengrundande sundet vid
Södertälje ledde norrut till Uppsalatrakten. Birkas
efterföljare, Sigtuna, låg likaså vid Mälaren, ehuru
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
