Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Möbler — möbelstilarna från renässans till jugend - Kurvor och exotism - Stilimitation och nationalromantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2420 MÖBLER __________________________________________________________________________
tiska är också de tunga salsskåpen av nordtysk eller
holländsk typ med kraftigt profilerade rektangulära
eller rombiska fyllningar i dörrarna. Det ledande
ornamentet är den förgyllda, yppiga akantusrankan
samt blomster- och fruktgirlander, applicerade inte
minst på speglar, en ny modemöbel.
Akantusornamentikens store mästare var Burchard Precht, snickare
och bildsnidare i Stockholm, som verkade omkring
1700 och ofta arbetade efter ritningar av Nicodemus
Tessin d. y.
Med enväldets fall och under trycket av de stora
krigskatastroferna under 1700-talets första decennier
försvinner praktbarocken och influenser från de
diktaturfria länderna Holland och England gör sig
märkbara.
Kurvor och exotism
Periodens intressantaste stil är rokokon, införd
från Frankrike och betecknande för det alltmer
spridda välståndet i landet kring seklets mitt. Stilen
är en medveten reaktion mot barockens stela prakt,
mänsklig, mjuk och behagfull. Karakteristiska är de
stoppade sittmöblerna med böljande kurva turer, de
bukiga, inlagda och beslagprydda byråerna, skåpen
och sekretärerna. Bordens stativ får mjukt
konturerade sargar och svängda ben.
Tidens svärmeri för kinesisk konst tar sig uttryck
i kabinettskåp och andra möbler i lackarbete med
dekor i kinesisk stil. Kineseriets egentliga område var
dock inte möbler utan tapeter - i siden eller papper
-och porslinskonsten. Det förnämsta exemplet på
rokokomiljö med kinesisk touche är Kina slott vid
Drottningholm.
Med Gustav III kommer enväldet tillbaka och
kungens konstnärliga uppfattning ger en mycket personlig
färg åt kulturutvecklingen. Den »gustavianska» stilen
bygger på den franska »Style Louis-Seize» men får
dock en självständig utformning. Rokokon viker för
en klassicism, inspirerad av de arkeologiska fynden
i Italien och blir så småningom även en symbol för
tidens nya republikanska ideal. Stilen blir balanserad
och symmetrisk men behåller rokokons grace.
Tillverkarna av fanermöbler i lyxkvalitet kallades
ebenister eller schatullmakare och hämtade
huvudsakligen sina mönster från de möbler som införskrevs
från Paris för inredningen av Stockholms slott. Stolar
och soffor utfördes däremot av snickare av ett annat
skrå som mera höll fast vid de engelsk-holländska
traditionerna. Bland ebenisterna från denna tid möter vi
några av de främsta namnen inom svensk möbelkonst:
Lorenz Nordin, Carl Peter Dahlström,
blomster-intarsians mästare, Christian Linning och den
berömde Georg Haupt. Den stockholmska
möbeltillverkningen stod mycket högt och var i viss
utsträckning inriktad på export, bl. a. till Danmark.
Den därpå följande »empiren» bildar i sitt första
skede slutfasen i nyklassicismen från 1700-talet.
Senare blir under det franska kejsardömet Roms
kejsartid idealbilden och efter Napoleons fälttåg till Egypten
gör sig också fornegyptiska stildrag gällande.
Möbelstilen förändras med andra ord åter emot tung
ceremoniell prakt. Möbelformerna blir stenaktigt tunga,
varvid den mörka blankpolerade mahognyn,
förgyllningen, siden- och sammetsklädseln i djupa färger och den
brännförgyllda bronsen ökar intrycket av tyngd. I
Sverige motsvaras empiren i stort sett av Karl
Johans-stilen, som dock under inverkan från den
mellaneuro-peiska biedermeier-stilen får ett mera borgerligt
kynne.
Stilimitation och nationalromantik
Med den borgerliga kultur som nu växer upp efter
franska revolutionen och med den begynnande
industrialismen börjar slutligen en period av medveten
stilefterbildning som med täta modeväxlingar söker
förebilder från tidigare stilepoker. Denna utveckling
fullföljes under 1800-talet och betecknar så
småningom en smakdekadans, utmärkt av bristande sinne för
materialäkthet. Maskinproduktionen avlöser
hantverket, och därmed går också till en början
hantverkskva-liteten och hantverkstraditionen förlorade.
Den äldsta av dessa stilimitationer är ny gotiken, ofta
kallad Oscar I:s gotik, som dock inte frambragte
någonting bärkraftigt utan snarast spridda kuriositeter,
om man bortser från de lätta och bekväma
rottingmöblerna, där materialet också gav stilen vissa
naturliga förutsättningar, så att den där verkar mindre
imi-tativ. Karl XV:s tid kännetecknas av den tunga,
förgyllda och plyschklädda nyrokokon och nybarocken,
som under Oscar II avlöses av en stramare stil i
efterbildad Louis XVI. Betydande inslag bildar tysk
renässans - de borgerliga matsalarnas speciella möbelstil
i betsad ek - samt moriska och ostindiska
exotismer.
Först med Part nouveau (Jugend) gjordes ett
försök att skapa en ny självständig möbel- och
inred-ningskonst, hos oss företrädd av konstnären Alf
Wallander och arkitekten Ferdinand Boberg. Man
sökte en ny, behagfull linjestil och hämtade med
förkärlek sina ornament - med lätt stilisering - från
den nordiska växtvärlden med näckrosor, liljor och
tulpaner som framträdande element.
Nationalromantiken avspeglas också i
möbelkonsten, inte minst i svärmeriet för inredningar i
allmogestil. Härvid spelade Carl Larssons hem i Sundborn en
stor roll som förebild. Ännu en åtstramande stilvåg
kom med 20-talets klassicism, där man märker ett
inslag av egyptiserande former, inspirerade av de
sensationella fynden i Tut-anch-Amons grav. I viss mån
beredde denna klassicism väg för funktionalismen.
Om de senare stilperioderna se under artikeln
Heminredning. Se även Byggnadskonst.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
