Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nansen, Fridtjof — polarforskare och människovän - På skidor över Grönlands inlandsis - Fram över polarhavet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLARFORSKARE OCH MÄNNISKOVÄN
MaNSEN. Fridtjof (1861-1930). Få norrmän har
haft en så märklig levnadsbana som Fridtjof
Nansen och spritt så mycket glans över sitt land som han.
Som naturforskare, polarresande och organisatör av
humanitärt hjälparbete för krigets och hungersnödens
offer i en värld som kriget slagit i spillror har han
vunnit oförgängliga lagrar. Hans kynne inrymde stora
kontraster, som dock understödde varandra och
gjorde honom till en storslagen personlighet. Med
obeveklig kraft, då så påfordrades, genomförde han sina
planer, och det varma hjärtelaget, som aldrig förnekade
sig, drev honom att offra sig själv för lidande
medmänniskor, av vilka miljoner har hans initiativ att
tacka för sitt liv och en dräglig existens.
Fridtjof Nansen i sin hytt på Fram.
På skidor över Grönlands inlandsis
Efter zoologiska studier vid universitetet i Oslo och
en första ishavsfärd, som väckte hans intresse för
polarvärlden, blev han 1882 konservator vid Bergens
museum och fil. dr 1888. Nordenskiölds färd på
Grönlands inlandsis 1883 väckte hos honom tanken att
övertvära Grönland på skidor, och denna idé
förverkligades av honom och fem kamrater under en
strapats-fylld färd 10 aug-26 sept. 1888 över inlandsisen från
Umivikfjorden på östkusten till Ameralikfjorden
innanför Godthåb. Denna färd gjorde hans namn känt i
vida kretsar, och efter återkomsten till Norge blev han
1889 konservator vid Oslo universitet.
Fram över polarhavet
Om Nansens färd över Grönland främst hade varit
en sportbragd, blev hans färd med Fram över
polarhavet 1893-96 en vetenskaplig bedrift, som avsevärt
vidgade vår kännedom om Norra ishavet.
Han byggde sin plan på fynd som 1884 gjorts vid
Grönlands östkust av spillror från det vid Nysibiriska
öarna förolyckade fartyget Jeanette. Med ett fartyg
speciellt byggt för att klara sig i isskruvningarna ville
han tränga så långt österut längs Sibiriens kust som
möjligt för att sedan med havsströmmen, som han
antog gå fram där, låta sig driva mot väster över
polar-bassängen. Med anslag av stortinget och kung Oscar
byggdes Fram, och 22 sept. 1893 inneslöts fartyget av
isen norr om Lenas mynning. Under 33 månader drev
fartyget med isen så som Nansen beräknat men kom
inte så långt norrut som man hoppats, varför Nansen
jämte löjtnant Hj. Johansen 14 mars 1895 lämnade
fartyget för att med hundsläde söka sig längre mot
norr.
7 april nådde de 86°4Z n. br., varefter de vände
mot söder och övervintrade på Frans Josefs land. 13
aug. 1896 återkom de till Norge med F. Jacksons
expedition, som de påträffat på Frans Josefs land i juni.
Fram inträffade en vecka senare i Norge.
Denna färd betydde inte blott ett försök att tränga
så nära polen som möjligt, dess förnämsta resultat var
den oceanografiska och meteorologiska
undersökningen av polarhavet, vars djupförhållanden dittills varit
alldeles okända. I stället för det grundhav som
kantade Sibiriens nordkust fann man nu norrut en 3 000
-4 000 m djup polarbassäng, vars natur noggrant
undersöktes.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i re gisterb anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
