Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalekonomi — hur samhällets ekonomi utforskas - Nationalekonomins olika aspekter; dess delområden och dess gränsvetenskaper - Den ekononomiska teorins frågeställningar och arbetssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALEKONOMI 2429
verkligheten starkt förenklade situationer
(»modeller»), i syfte att få en klarare föreställning om
sambandet mellan de valda faktorerna, om arten av den
ekonomiska »mekanismen». - Den ekonomiska
historien slutligen avser att beskriva och förklara
ekonomiska tillstånd eller förlopp i förfluten tid och
lägger därvid huvudvikten vid analysen av själva
utvecklingen.
Den ekonomiska teorin brukar ofta i sin tur
uppspaltas på ett flertal delområden. Rätt vanligt är att
företagsekonomin (se d. o.) behandlas som en
särskild disciplin, som undersöker företagets struktur
och funktioner. - Finansvetenskapen uppträder
emellanåt som en självständig vetenskapsgren. Den
undersöker statens hushållning, dvs. dess inkomster och
utgifter. - I vissa länder har socialpolitiken fått
ställning av ett fristående akademiskt ämne, medan den i
Sverige i regel behandlas som en del av den teoretiska
ekonomin. - En mellanställning mellan den
ekonomiska och den historiska vetenskapen intar den s. k.
ekonomiska doktrinhistorien, som studerar de
ekonomiska teoriernas och »ideologiernas» utveckling.
Beroende på vilken aspekt man anlägger på
nationalekonomin får man beröringspunkter med ett
flertal andra vetenskaper sådana som statistik, geografi,
historia, statskunskap, sociologi och juridik.
Flertalet av dessa vetenskapsgrenar brukar ofta jämte
nationalekonomin sammanfattas under benämningen
»samhällsvetenskap».
Den ekonomiska teorins frågeställningar och
arbetssätt
I en folkhushållning av modern västerländsk typ,
dvs. med bibehållen privat företagsamhet men
samtidigt med ganska starka inslag av samhällskontroll
över näringslivet (»statlig ramhushållning»),
uppträder tre kategorier av »ekonomiska subjekt»:
hushållen, företagen samt staten (och kommunerna). Det är
dessas anpassning dels till föränderliga yttre
betingelser (sådana som befolkningsförhållanden,
naturtillgångar, teknik osv.), dels till varandras beteende, som
är föremålet för den ekonomiska forskningen. Dessa
anpassningsreaktioner kan avläsas i förändringarna i
sådana ekonomiska storheter som priser, löner,
varumängder osv. De regelbundenheter, som vi kan iaktta
i det ekonomiska livet, är betingade av att de
ekonomiska subjekten i regel reagerar efter vissa mer
eller mindre »fasta» mönster. Men dessa
reaktionsmönster är ingalunda oföränderliga. De beror
nämligen långt mindre på »den mänskliga naturen» (som
man förr var benägen att anta) än på växlande sociala
förhållanden och sociala normer. Nationalekonomins
forskningsresultat kan därför aldrig få samma grad
av »allmängiltighet» som naturvetenskapens.
Hushållen, företagen och staten är på mångahanda
sätt beroende av varandra. Man kan exempelvis peka
på den förbindelse mellan hushållen å ena sidan och
företagen å den andra, som oftast benämns »det
ekonomiska kretsloppet». Hushållen ställer regelbundet
produktionsmedel (t. ex. arbetskraft och sparkapital)
till företagens förfogande. I utbyte erhåller de en
ersättning (arbetslön, kapitalränta), som utgör deras
inkomst. Företagen använder produktionsmedlen till
att frambringa ett utbud av varor och tjänster.
Hushållen i sin tur använder sina inkomster (resp, en del
av dem) till att efterfråga varor och tjänster för
konsumtion. Deras efterfrågan kan emellertid både till
omfång och inriktning avvika från företagens utbud.
Resultatet av en sådan bristande samstämmighet i
företagens och hushållens planer blir ofta
prisförändringar (på kortare sikt) och
produktionsomläggning-ar (på längre sikt), varigenom jämvikten kan
återställas.
En sådan anpassning till ett nytt jämviktsläge, där
konsumtion och produktion åter är i balans, sker
dock inte alltid så snabbt och smidigt som det vore
önskvärt. De s. k. konjunkturrörelserna (se
Konjunkturväxlingar) är uttryck för de »kedjereaktioner»,
som en förändring på ett håll i det ekonomiska livet
kan framkalla i hela systemet och som kan leda till
ganska allvarliga och långvariga rubbningar, t. ex.
arbetslöshet å ena sidan (»depression») och våldsam
allmän prisstegring, »inflation», å den andra
(»över-konjunktur»), Orsaken till dessa spänningar ligger
ofta däri, att företagens investeringsplaner (med
»investering» menas framställning av realkapital, alltså
maskiner och halvfabrikat, till skillnad från
framställningen av färdiga konsumtionsvaror) inte stämmer
överens med hushållens och statens sparandeplaner.
Önskar hushållen och/eller staten spara mer än
tidigare, utan att företagen ökar sin investering i
motsvarande mån, blir det tydligen ett överskott av
konsumtionsvaror på marknaden, vilket kan föranleda
företagen att inskränka sin produktion (både produktionen
av konsumtionsvaror och investeringen) med allmän
arbetslöshet som följd. Om däremot, vilket är fallet i
en högkonjunktur, företagen har stora
investeringsplaner, samtidigt som hushållen och staten önskar
bibehålla eller rentav öka sin konsumtionsstandard, blir
risken överhängande för ett »underskott» av
konsumtionsvaror på marknaden med ty åtföljande allmän
prisstegring.
Det framgår av den kortfattade beskrivningen av
olika tänkbara konjunkturförlopp, att staten bör ha
vissa möjligheter att genom en variation av sina egna
utgifter för konsumtion och investering liksom även
genom en variation av beskattningen motverka
spänningen och söka bibehålla eller återställa
konjunkturjämvikten. Flertalet moderna stater försöker bedriva
en sådan konjunkturutjämnande politik, vars
förutsättningar och möjligheter den teoretiska
nationalekonomin söker analysera. (Se Planhushållning.)
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
