Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalekonomi — hur samhällets ekonomi utforskas - Uppfattningarna om nationalekonomins uppgift har växlat - Nationalekonomins olika aspekter; dess delområden och dess gränsvetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2428 NATIONALEKONOMI
HUR SAMHÄLLETS EKONOMI UTFORSKAS
Nationalekonomi. Den vetenskap, som i
Sverige vanligen kallas nationalekonomi, men som
kanske hellre borde benämnas samhällsekonomi eller
socialekonomi, avser att utforska hur människorna
skaffar sig sin försörjning.
Några av de grundläggande dragen i denna process
är följande:
1) Varje människa har vissa behov, både
»materiella» (mat, kläder, husrum osv.) och
»immateriella» (t. ex. trygghet, avkoppling, förflyttning osv.).
De materiella behoven tillgodoses genom varor och de
immateriella genom tjänster.
2) Det råder knapphet på flertalet varor och
tjänster, dvs. det finns på det hela taget mindre varor och
tjänster att tillgå än vad som svarar mot
människornas önskemål. Alla behov kan inte tillfredsställas.
3) Denna spänning mellan behov och knapphet
tvingar människorna att hushålla med sina
resurser (grek, ekonomi = hushållning). Med »resurser»
avses här de faktorer eller krafter, som kan bidra till
att framskapa - »producera» - nya varor och
tjänster.
Man brukar räkna med tre dylika
»produktionsfaktorer»: arbetskraft, naturtillgångar och
realkapi-tal. Det sistnämnda uttrycket är en sammanfattning
av sådana hjälpmedel i produktionen, som själva en
gång producerats, alltså t. ex. verktyg, maskiner,
fabriksbyggnader osv. (= »fast realkapital») men
också halvfabrikat av olika slag (= »rörligt
realkapital»). Det yttersta syftet med all produktion är
givetvis behovstillfredsställelse, »konsumtion».
4) I sin strävan att säkerställa en tillräcklig
försörjning är människorna på mångahanda sätt
inbördes beroende. Särskilt i det moderna samhället har
arbetsfördelningen drivits så långt, att
folkförsörjningen blivit en komplicerad process, i vilken flertalet
människor spelar olika roller, t. ex. som producenter
och konsumenter, som köpare eller säljare, som
långivare eller låntagare osv. Särskilt viktiga roller
spelas vidare av sådana kollektiva enheter som
aktiebolag, banker, fackförbund, konsumtionsföreningar
m. fl.
5) I större eller mindre utsträckning ordnas och
kontrolleras folkhushållningen av det allmänna
(staten och kommunerna), dels genom lagar och
förordningar, dels genom mera direkta ingripanden. Stat
och kommun bedriver vidare i regel en egen
produk-tionsverksamhet (»den socialiserade sektorn»).
Staten ingriper även i medborgarnas ekonomiska
förhållanden t. ex. genom beskattning, genom sin
kontroll över bl. a. penningväsendet och i många andra
former.
Uppfattningarna om nationalekonomins uppgift har
växlat
Enligt ett äldre betraktelsesätt skall den
nationalekonomiska vetenskapen inte blott beskriva och
förklara hur folkhushållningen faktiskt utformas utan
därutöver även ge anvisningar om »bästa sättet att
hushålla». Mot denna syn på den ekonomiska
vetenskapens uppgift har dock en alltmera bestämd
reaktion gjort sig gällande. Man har således hävdat, att det
i samhället alltid råder mer eller mindre
ofrånkomliga ekonomiska intressemotsättningar; en viss
ekonomisk-politisk åtgärd medför praktiskt taget alltid
fördelar för vissa individer eller grupper och
nackdelar för andra. Det finns ingen metod att exakt och
objektivt väga och jämföra dessa fördelar och
nackdelar. Enligt den alltjämt förhärskande
uppfattningen bör således nationalekonomen vid sin analys av
ekonomisk-politiska problem inskränka sig till att
analysera verkningarna av olika ingripanden (sådana
som en tull, en skatt, en ränteförändring, en
socia-liseringsåtgärd osv.). Själva avgörandet bör man
däremot överlåta på politikerna. På allra senaste tiden
har, särskilt på anglosaxiskt håll, en viss reaktion
mot den »värdefria» (eller »värderingsfria»)
ekonomiska vetenskapen börjat göra sig gällande. Denna
s. k. »nya välfärdsekonomi», som är starkt
matematiskt färgad, försöker uppställa vissa kalkyler för en
maximering av nationalinkomsten och av »den
allmänna välfärden».
Nationalekonomins olika aspekter; dess delområden
och dess gränsvetenskaper
De ekonomiska företeelserna kan ses under flera
olika aspekter. Man brukar således ofta tala om tre
delvetenskaper inom nationalekonomins ram: den
deskriptiva ekonomin, den ekonomiska teorin och
slutligen den ekonomiska historien. Den förstnämnda
vetenskapen avser att mer eller mindre detaljerat
-ofta med hjälp av statistik - beskriva (deskriptivt =
beskrivande) ett lands näringsliv: vilka resurser det
har till sitt förfogande, hur befolkningen är uppdelad
på olika näringsgrenar, var de olika produktionscentra
är belägna, vilka varor som exporteras resp,
importeras och i hur stora kvantiteter. - Den ekonomiska
teorin, även kallad teoretisk nationalekonomi, avser
att förklara de mera allmänna sammanhang, de
regelbundenheter, som man kan urskilja i det
ekonomiska samspelet. Man bortser (»abstraherar») från
det tillfälliga och växlande och koncentrerar
uppmärksamheten på ett fåtal faktorer (även kallade »data»)
och dessas inbördes sammanhang. Ibland konstruerar
man i tankarna vissa i förhållande till den konkreta
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
