- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 5. M - P (2233-2776) /
2432

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalekonomi — hur samhällets ekonomi utforskas - Den ekononomiska teorins frågeställningar och arbetssätt - Den ekonomiska vetenskapens uppkomst och historiska utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2432 NATIONALEKONOMI ______________________________

I möjligaste mån försöker den ekonomiska
vetenskapen komma fram till kvantitativa slutsatser. Den
intresserar sig i första hand för sådana numeriska
storheter som varupriser, räntesatser,
»nationalinkomst» osv. Penningen är således inte bara ett av
dess forskningsobjekt utan även den enhet, med vars
hjälp förändringarna i det ekonomiska livet mätes.
Modern ekonomisk analys tenderar därför ofta att
bli mer eller mindre matematisk. Därmed riskerar
den emellanåt att få ett verklighetsfrämmande drag.
Det är därför angeläget, att de olika »teorierna» och
»modellerna» ständigt prövas mot vad »erfarenheten»
lär och vad andra samhällsvetenskaper utvisar. Även
om nationalekonomin måste begagna sig av teoretisk
abstraktion för att finna »enhet i mångfalden», bör
den dock förbli en erfarenhetsvetenskap, eftersom dess
syfte är att förklara den konkreta verkligheten.

Den ekonomiska vetenskapens uppkomst och historiska
utveckling

Det ekonomiska tänkandet har anor långt tillbaka
i tiden, men som vetenskap betraktad är
nationalekonomin dock relativt ung. Under antiken och
medeltiden var det ekonomiska tänkandet helt inbäddat
i filosofiska, teologiska och etiska idésystem. Först
vid övergången från medeltiden till nyare tiden,
alltså kring 1500, började - parallellt med en stark
expansion av det ekonomiska livet - det ekonomiska
tänkandet söka sig nya och egna vägar. Särskilt
uppkomsten av de nya nationalstaterna gav upphov till
en vidlyftig spekulation om folkhushållningens behov
och möjligheter. Någon vetenskaplig forskning i
djupare mening var det dock ännu inte fråga om. Det är
vissa idéer och föreställningar som går igen i de
talrika skrifter och inlägg i ekonomiska frågor, som
framkommer vid denna tid. Man brukar sammanfatta
dem under benämningen »merkantilismen». Kärnan
i de merkantilistiska reflexionerna är omtanken om
statens ekonomiska maktutveckling. Flertalet
mer-kantilister ansåg handeln, främst utrikeshandeln,
vara den yppersta källan till nationell rikedom.
(Merkantilt = det som sammanhänger med handeln.) I
enlighet med dessa läror och rekommendationer
upprättades i de flesta stater under tiden omkr. 1500 till
början eller mitten av 1800-talet omfattande system
av ekonomiska regleringar främst av handel och
industri, delvis genom omformning och utbyggnad av
medeltidens skråväsende. Man talar därför ofta om
•»merkantilsystemet» som den dominerande
hushåll-ningsformen under nyare tidens första sekler.

Så småningom uppkom dock tankeströmningar
som reagerade mot det stela merkantilsystemet. Kring
mitten av 1700-talet bildades i Frankrike den s. k.
fysiokrat’ska skolan med Francois Quesnay som
huvudfigur. Fysiokraterna tog ett stort steg fram mot
vetenskapligt tänkande genom att beskriva
folkhus

hållningen under bilden av ett kretslopp av varor och
pengar. Deras föreställning om jorden som värdets
yttersta källa och om jordbruket som den viktigaste
näringsgrenen var däremot mera tidsbunden. Det
verkliga genombrottet för den ekonomiska
vetenskapen skedde kort därefter genom Adam Smiths (se
d. o.) berömda verk Wealth of Nations (Folkens
välstånd), som utkom 1776. Här framlades för första
gången en enhetlig ekonomisk tankebyggnad, och
därmed lades grunden till den s. k. klassiska
nationalekonomin. Denna utbyggdes vidare av David Ricardo
och Thomas Malthus samt sedermera av bl. a. John
Stuart Mill. Den klassiska skolans doktriner utgör
emellertid en blandning av vetenskap, dvs. teoretisk
orsaksanalys, å ena sidan och »ideologi», dvs.
filosofisk-politisk samhällsåskådning, å den andra. De
ideologiska elementen i den klassiska nationalekonomin,
som är mycket intimt sammanvävda med de egentliga
teorierna, brukar sammanfattas under benämningen
den ekonomiska liberalismen. Den ekonomiska
liberalismens praktiska tillämpning betecknas ofta som
»laissez-faire-systemet» efter slagordet »laissez-faire»
(»låt gå»), dvs. låt det ekonomiska livet sköta sig
självt. (Se Merkantilismen.)

Flertalet klassiker företrädde en s. k. objektiv
värdelära; de gjorde således gällande, att priset på en
vara bestämdes av dess produktionskostnad, i första
hand arbetskostnaden (»arbetsvärdelära»). I detta
avseende följde Karl Marx, som 1867 utgav första
bandet av sitt stora verk Das Kapital, i
klassikernas fotspår, ehuru han i andra avseenden
polemiserade mot dessa, i synnerhet mot de ideologiska
inslagen i deras tänkande. Kring 1870 lanserades av en
rad forskare (Menger, Walras, Jevons) olika
varianter av en subjektiv värdelära, även kallad
»gräns-nyttelära». Enligt denna uppfattning hade priset sin
yttersta bestämningsgrund i individens subjektiva
värdering. De båda närmast följande
forskargenera-tionerna, som sammanfattningsvis benämnes
nyklassikerna, ägnade sig huvudsakligen åt två uppgifter.
Dels sökte de på olika sätt sammanjämka objektiv
och subjektiv värdelära; begreppet värde ersattes för
övrigt mer och mer med begreppen pris och
prisbildning. Dels strävade de efter att sammanknyta
pris-bildningsläran med den redan av klassikerna
utförligt behandlade s. k. fördelningsläran, dvs. frågan hur
arbetslönen, kapitalräntan och övriga inkomstarter
bestämmes. Bl. a. kompletterades i detta syfte
gräns-nytteteorin med en s. k. gränsproduktivitetsteori för
produktionsfaktorernas andel av det samlade
produktionsresultatet. Den som mest ihärdigt sökte
sammanfoga dessa olika teorielement till ett enhetligt system
var engelsmannen Alfred Marshall. Se artikeln
Prisbildning.

I flertalet länder var den nyklassiska skolan helt
dominerande från sekelskiftet och ett stycke in på

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 18 10:55:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-5/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free