Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalekonomi — hur samhällets ekonomi utforskas - Den ekonomiska vetenskapens uppkomst och historiska utveckling - En nationalekonomiska vetenskapen av idag - Nationalinkomst — statistik för ekonomisk analys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALINKOMST 2433
1930-talet. I Sverige företräddes nyklassiska
tankegångar främst av Knut Wicksell, David
Davids-son och Gustav Cassel. I den förstnämndes
produktion fanns dock många ansatser till metoder och idéer,
som sprängde det nyklassiska systemet och som kom
att prägla den ekonomiska vetenskapen under dess
senaste utvecklingsskede.
Parallellt med den klassiska resp, nyklassiska
skolan utvecklades, särskilt i Tyskland, en mot denna
oppositionell riktning, den s. k. historiska skolan.
Dess anhängare tog avstånd från den abstrakta
teoribildningens metod och ägnade sig i stället åt empirisk
detalj forskning, särskilt av ekonomisk-historiska
företeelser. Ett bemärkt namn inom denna krets är
Schmoller, som utövade sin verksamhet under
decennierna kring sekelskiftet. Från den historiska skolan i
Tyskland utgick vissa impulser till Amerika, där
Veblen, Mitchell m. fl. i seklets början lade grunden
till den s. k. institutionalismen, en riktning som
lägger särskild vikt vid utforskandet av de
socialpsykologiska, sociologiska, rättsliga och organisatoriska
förutsättningarna för den ekonomiska verksamheten.
Den nationalekonomiska vetenskapen av idag
Den stora världsdepressionen kring 1930 fick helt
naturligt till följd, att frågan om
konjunkturväxlingarnas innebörd och orsaker stod i centrum för
nationalekonomernas intresse. Den nyklassiska teorien
med dess inriktning på ekonomiska jämviktslägen och
med dess starkt framträdande inslag av
»laissez-faire-doktrin» ansågs av många forskare inte kunna ge
någon lösning vare sig av problemets teoretiska eller
av dess praktiska sida. Man inriktade sig alltmera på
att studera ekonomiska förlopp av mera
oregelbunden karaktär, »dynamiska» förlopp. Så skedde t. ex.
-i anslutning till vissa tankegångar hos Wicksell
-inom den s. k. stockholmsskolan, bland vars
företrädare kan nämnas Gunnar Myrdal, Bertil Ohlin,
Erik Lindahl och Erik Lundberg. Större
internationell genomslagskraft fick emellertid de
närbesläktade tankegångar, som 1936 framlades av
engelsmannen J. M. Keynes (se d. o.) i boken General
Theory oj Employment, Interest and Money
(Sysselsättningsproblemet). Keynes, som själv var utgången
från den nyklassiska skolan, bibehöll många av dess
grundtankar men gav en teoretisk motivering för en
mera aktiv statlig konjunkturpolitik. Således
rekom
menderade han offentliga arbeten och
underbalanse-ring av budgeten som verksamma medel mot
depressionen.
Keynes’ uppläggning av den teoretiska analysen har
blivit utgångspunkten för flertalet nya strävanden
inom våra dagars nationalekonomi. En rad forskare,
framför allt i de anglosaxiska länderna, har försökt
att ytterligare »dynamisera» den keynesska teorien
genom att slopa många av de förenklande
förutsättningar, som Keynes arbetade med. Därvid har man
haft anledning att ta upp flera av
institutionalister-nas tankegångar; bl. a. har man kommit att ägna
större uppmärksamhet åt de ekonomiska
intresseorganisationerna och åt den byråkratiska
statsapparatens funktionssätt. Även andra »tröghetsfaktorer»,
som hindrar eller fördröjer de ekonomiska
subjektens anpassning till förändrade betingelser, har
blivit föremål för undersökning.
En annan riktning inom den moderna
nationalekonomien, den s. k. ekonometrin, söker finna en syntes
mellan de empirisk-statistiska metoderna å ena sidan
och de teoretisk-matematiska å den andra. Genom att
beräkna korrelationer mellan statistiska serier vill
man få underlag för teorier om funktionssamband och
därmed möjlighet till mera exakta prognoser rörande
den ekonomiska utvecklingen.
Slutligen kan här omnämnas en särskild
vetenskaplig teknik, som - i anslutning till både keynesska och
ekonometriska tankegångar — utbildats under det
senaste decenniet, nämligen den s. k.
nationalräken-skapsanalysen (även kallad nationalinkomst- eller
nationalbudgetanalysen, se Nationalinkomst). Tanken
är att genom en sorts bokföringsmässig-statistisk
uppställning av samhällets ekonomiska resurser och
de ekonomiska subjektens planer söka utröna,
huruvida det ekonomiska systemet tenderar mot jämvikt
eller mot rubbningar i form av arbetslöshet,
inflation, uttömning av valutareserven o. d. Dessa
uppställningar, i synnerhet i den s. k. nationalbudgetens
form (se Budget), avses kunna bli grundval för
ekonomisk-politiska åtgärder i syfte att vidmakthålla
resp, återställa den samhällsekonomiska balansen.
Den praktiska tillämpningen av
nationalräkenskaps-analysen - liksom av all ekonomisk analys - måste
emellertid, som tidigare berörts, bli en politisk
om-dömesfråga och faller därmed utanför den
nationalekonomiska vetenskapens ram.
STATISTIK FÖR EKONOMISK ANALYS
M ATIONALINKOMST. Med ett lands
nationalinkomst under en given period menar man summan av
de nettoinkomster som bildats inom landet under
produktionsprocessen plus de räntor o. d. som tillfaller
landets invånare från utlandet minus de räntor som
betalas till utlandet. Ibland brukar man också i
nationalinkomsten inräkna gåvor från utlandet minus
gåvor till utlandet. För Sveriges del är under normala
tider saldot av dessa tilläggs- och avdragsposter för
transaktioner med utlandet obetydligt till sin storlek.
155—410185 V
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
