Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum — där våra förnämsta konstskatter vårdas - Carl Gustaf Tessins konstinköp - Samlingarna växte genom köp och gåvor - Samlingarnas anordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2436 NATIONALMUSEUM
DÄR VÅRA FÖRNÄMSTA
KONSTSKATTER VÅRDAS
Nationalmuseum ligger på Biasiehoimen i
Stockholm, vid Norrström, mitt emot Kungl. slottets
östra sida, och innehåller huvuddelen av statens
konstsamlingar. Namnet kan förefalla oegentligt,
eftersom en mycket stor del av samlingarna består av
utländsk konst och eftersom de samlingar som
särskilt belyser svensk kulturhistoria och äldre svensk
konsthistoria inte tillhör Nationalmuseum utan
Statens historiska museum och Nordiska museet.
Namnet gavs, när den nuvarande byggnaden planerades
(på 1840-talet) i avsikt att den skulle innehålla både
statens konstsamlingar (förut kallade Kungl.
museum) och historiska samlingar med Myntkabinettet,
Livrustkammaren med Kungl. klädkammaren samt
Kungl. biblioteket. När byggnaden 1866 stod färdig,
hade man emellertid funnit, att biblioteket inte
rymdes där. Sedermera har Livrustkammaren och
Klädkammaren samt de arkeologiska och medeltida
samlingarna (Statens historiska museum) bortflyttats
(1884 resp. 1939) och en liten samling av egyptiska
fornsaker utbrutits ur konstsamlingarna och
överförts till det 1927 inrättade Egyptiska museet.
Byggnadens bottenvåning, som inrymt de organisatoriskt
självständiga Statens historiska museum jämte
Riksantikvarieämbetets tjänstelokaler, har dock på grund
av krisläget inte ännu kunnat ombyggas och tas i bruk
annat än provisoriskt. - Museets chef (överintendent)
har också inseende över statens konstsamlingar på
de kungliga slotten, främst porträttsamlingen på
Gripsholm. Av museets konstföremål är många
deponerade hos statens ämbetsverk, även i
legations-byggnader utomlands, samt i landsortsmuseer,
länsresidens, skolor m. m.
Carl Gustaf Tessins konstinköp
Kungl. museum stiftades 1792 av Gustav IV Adolfs
förmyndarregering, som därmed förverkligade ett
initiativ av Gustav III, vars idé det var att i en av
slottets flyglar sammanföra de värdefullaste delarna
av statens och de på staten överlåtna kungliga
konstsamlingarna och göra dessa tillgängliga för
allmänheten. Skulpturerna, av Gustav III i Italien inköpta
antiker, verk av Sergel m. fl., intog hedersplatsen.
Samlingarna av målningar, handteckningar och gravyrer
bestod till stor del av de konstverk som ursprungligen
sammanförts av Carl Gustaf Tessin. Särskilt under
sin vistelse som ambassadör i Paris 1739-42
uppköpte denne samtida och äldre konst med stor smak
och utan att se på kostnaderna. De flesta av museets
förnämligaste handteckningar och en stor del av dess
utomordentliga samling av franskt 1700-talsmåleri
har sålunda tillhört honom. Han nödgades på äldre
dagar sälja sina samlingar, som köptes av olika
medlemmar av kungliga familjen och till större delen
slutligen återförenades hos Gustav III.
Samlingarna växte genom köp och gåvor
Kungl. museum tillväxte föga före överflyttningen
till Nationalmuseum. Sedermera har samlingarna
ökats hastigt, både genom köp och gåvor. Museets
största mecenat är föreningen Nationalmusei vänner,
som stiftades 1911 och som hittills skänkt
konstföremål till ett belopp av betydligt mer än två miljoner
kronor åt museet, vilka nu representerar
mångdubbelt större värde. Museet styrdes länge mycket
konservativt och inköpte av samtida svensk konst
nästan endast äldre och sedan länge berömda
konstnärers arbeten. 1913 beslöts en omorganisation,
huvudsakligen enligt förslag av Richard Bergh, som 1915
också blev museets chef. Under och efter hans tid har
museet genom regelbundna inköp på svenska
konstutställningar varit ett gott stöd för konstnärerna, även
av yngre generationer; dess svenska samling ger nu
en god överblick av både vår äldre och vår nyare konst.
Samlingarnas anordning
Bottenvåningen innehåller tjänsterum och
föreläsningssal, Svenska Porträttarkivet och Bildarkivet
samt dessutom lokaler för tillfälliga utställningar.
Trapphallens väggar är sedan 1896 prydda med sex
stora freskomålningar av Carl Larsson, som visar
scener ur den svenska konstens historia från Karl XI i
Ehrenstrahls ateljé till Bellman i Sergels ateljé; på
en av dem ser man Carl Gustaf Tessin visa sina
magnifika teckningar för drottning Lovisa Ulrika, på en
annan Gustav III utanför slottet, mottagande de
antika marmorstatyerna, som förs i land från ett skepp
på Strömmen - två scener som är hämtade direkt
ur museets egen förhistoria. - I våningen en trappa
upp finns konstslöjdsamlingen (möbler, textilier,
keramik, glas, guld- och silversmide m. m.), samlingar
av antika vaser och skulpturer etc., kinesisk skulptur,
handtecknings- och gravyrsamling jämte biblioteket.
I gravyrsalen kan den som så önskar slå sig ner
och beställa fram vad som helst av dess skatter:
Dürers kopparstick och träsnitt, Rembrandts
etsningar och teckningar, teckningar av Dürer, Rafael,
Poussin, Watteau eller Boucher, litografier av
Rafael, Rubens, van Dyck, Poussin, Watteau eller
Boucher, litografier av Daumier osv. fram till Zorns
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
