Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalinkomst — statistik för ekonomisk analys - Nationalinkomstberäkningar i Sverige - Nationalräkenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALINKOMST 2435
Försörjningsbalans för Sverige
Tillgång 1938/39 1950 1951 1952 1953
Bruttonationalprodukt
till marknadspris .... 12 730 31 460 38500 4i 990 43 5to
Import cif 2 250 6 100 9 180 8950 8 160
Lagerminskning — 7° — — 350
S:a Tillgång1 14980 37630 47 680 50940 52 020
Användning
Privat inhemsk
bruttokapitalbildning 2 240 5 540 6 630 6 890 7 350
Offentlig inhemsk
bruttokapitalbildning 860 3 030 3 780 4 930 5 700
Lagerökning 250?2 — 990 820 —
Export av varor och tjänster (fob.) 2 210 6 290 10 130 9 130 8500
Privat konsumtion 8 420 19 560 22 190 24 350 25 120
Offentlig konsumtion.... I 000 3 210 3 960 4 820 5 350
S:a Användning 14980 37630 47 680 50 940 52 020
1 Summa tillgång, där importen och lagerminskningen också
medräknas, bör ej förblandas med bruttonationalinkomst.
2 Frågetecknet anger en mer än vanligt stor osäkerhet i
uppskattningen av lagerförändring.
För 1930-talet finns vissa kompletterande
nationalinkomstberäkningar, utförda av Einar Dahlgren med
användande av den produktionsstatistiska metoden.
Numera utförs regelbundet inom
konjunkturinstitutet löpande beräkningar av Sveriges
bruttonationalinkomst. Dessa beräkningar skall ligga till grund
för analysen av dagens ekonomiska läge och för
planeringen av den framtida ekonomiska politiken. De
måste därför ge aktuella siffror. Då det av
naturliga skäl dröjer en tid, innan primärstatistik för ett
visst år är helt färdigställd, är det högst preliminära
siffror som framläggs i början av varje år för de
närmast förflutna åren. Allteftersom primärstatistik
för de gångna åren blir färdig, revideras sedermera
beräkningarna.
Konjunkturinstitutets beräkningar utförs från
utgiftssidan. Man kalkylerar m. a. o.
bruttonationalut-giften till marknadspris. Detta sker med hjälp av
statistik över investeringar,
detaljhandelsomsättning, bytesbalans, statens och kommunernas
finanser m. m. Därefter kan bruttonationalinkomsten till
produktionskostnad räknas fram genom avdrag av
indirekta skatter samt tillägg av subventioner. Några
siffror över nettonationalinkomsten för senaste år
finns inte i Sverige annat än som gissningar. År 1953
uppskattades den vara av storleksordningen 35
miljarder kronor.
Konjunkturinstitutets hittillsvarande beräkningar
ger följande indexserie över utvecklingen av
bruttonationalinkomsten till produktionskostnad om dess
storlek 1938/39 sättes lika med 100:
1938/39 1943 1945 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953
100 150 163 193 217 228 247 302 331 338
Som synes har bruttonationalinkomsten stigit med
ca 240 % från 1938/39 till 1953. Denna ökning beror
till största delen på prisstegringar men till en del även
på verkliga volymstegringar till följd av ökad
sysselsättning och ökad produktivitet. Under perioden 1946
-1953 beräknas sålunda bruttonationalproduktens
volym ha ökat med ca 25 %.
Den nationalinkomststatistik som presenteras av
Konjunkturinstitutet sammanställes bl. a. i en s. k.
försörjningsbalans över tillgång och användning av
varor och tjänster. Denna ligger till grund bl. a. för
na-tionalbudgetarbetet (se Budget).
Försörjningsbalansens utseende för 1938/39 och 1950-53 framgår av
vidstående uppställning.
Nationalräkenskapen
Försöken att systematisera och utbygga
nationalinkomststatistiken till fullständigare
nationalräkenskaper började redan under kriget. Föregångsländer
i detta arbete var England, Holland och Norge.
Nationalräkenskapen syftar till att i bokföringsmässig
form registrera alla de viktigare ekonomiska
transaktioner som förekommer mellan de olika
ekonomiska subjekten, dvs. företag, hushåll, stat och
kommuner, i ett land. Subjekten delas in i sektorer som
förses med konton på vilka de ekonomiska
transaktionerna sedan bokföres i summa per år (stundom
kvartal) räknat.
Följande tablå visar - som ett exempel -
huvudposterna i produktionskontot för företagen i den
svenska nationalräkenskapen (som sammanställs inom
Konjunkturinstitutet):
Debet
1. Löner
2. Import
3. Kostnad för
reparationer och underhåll
4. Avskrivningar
5. Saldo
Kredit
6. Försäljning av varor
och tjänster för
förbrukning i:
a) Hushåll
b) Offentliga
myndigheter
c) Export
7. Värdet av
företagssektorns investerings-produktion
8. Lagerförändringar
Varje post på detta konto bokföres även på ett
annat konto i räkenskapen. Löner (post 1) krediteras
hushållens inkomstkonto. Importen (post 2)
krediteras kontot för bytesbalansen med utlandet.
Värdet av företagssektorns investeringsproduktion (post
9) debiteras företagens kapitalkonto osv.
Nationalräkenskapen visar i stort sett inköp och
försäljning av varor och tjänster mellan olika
sektorer, vidare hur inkomsterna bildas i olika sektorer,
hur de omfördelas mellan olika sektorer (genom
skatter, socialbidrag etc.), hur de förbrukas (konsumeras)
inom olika sektorer samt sparande och investering
inom olika sektorer. Den blir sålunda värdefull som
statistisk informationskälla för ekonomisk analys och
ekonomisk planering.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
