Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskydd — skyddet och vården av naturen - Hur de första och största nationalparkerna tillkommit - Sveriges femton nationalparker - Navigation — hur man finner rätta vägen till sjöss - Gradindelning och distanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2448 NAVIGATION___________________________________
Förenta staterna 26 nationalparker med en areal av
35 400 km2 och 70 »national monuments» om 30 500
km2. I allmänhet är »monumenten» mindre än
parkerna, men Katmai och Glacier bay, båda i Alaska,
har ett betydande omfång. Den förra är så stor som
Skåne, den senare som Halland. Även de enskilda
staterna har avsatt över tusen »State parks», av vilka den
.■största, Adirondack reserve, är större än
Södermanland. De amerikanska nationalparkerna är i stor
utsträckning tillrättalagda för turisttrafik och parkerna
besöks årligen av ett tiotal milj, människor.
I Canada finns ett tjugotal parker med en
sammanlagd areal av samma storlek som hela Lappland.
Europa har efter hand fått ett stort antal, men med
undantag för de ryska (10 000 km2) och svenska
{4000 km2) har de ringa omfattning. I Afrika finns
bl. a. den stora Kruger national park i Transvaal och
Albert national park i Kongo, resp. 22 400 km2 och
g 000 km2, jämte många reservat, tillsammans i areal
t. o. m. överträffande Amerikas. I Asien finns bl. a. två
parker i Sibirien om vardera 10 000 km2. Australien
har många parker till skydd för den inhemska
djurvärlden, liksom Nya Zeeland, där Sounds park är
g 200 km2.
Numera saknar alltså ingen större del av jorden
sina nationalparker eller andra natur- eller
djurre-servat, men de bestämmelser som reglerar
förhållandena i varje skyddsområde är mycket växlande, från
förbud mot allt slags åverkan på natur eller liv till
endast skydd för enstaka företeelser inom ett i övrigt
oskyddat område.
Sveriges femton nationalparker
I Sverige avsattes genom riksdagsbeslut igog nio
områden till nationalparker, och senare har sex nya
tillkommit; därjämte har ett 100-tal smärre reservat
fridlysts som naturminnesmärken, och nya parker och
reservat har föreslagits. Tillsammans uppgår de
skyddade områdenas areal till inemot 4 000 km2. Med
undantag för bibehållandet av lapparnas gamla
rättigheter inom parkerna är dessa fredade från all
åverkan. Särskilt bebyggelse och jakt är förbjudna.
Parkerna är:
Vadvetjåkko nordväst om Torneträsk 24,5 km2,
Abisko i Abiskojokks dalgång 50 km2, Stora Sjöfallet
kring Lule älv 1 500 km2, Sarek söder om föreg.
1 goo km2, Muddus i Lule lappmark 450 km2,
Pelje-kaise i Arjeplogs s:n 146 km2, Sånfjället i Härjedalen
27 km2, Töfsingdalen i Idre, N. Dalarna, 14 km2,
Hamra i Orsa finnmark 0,2 km2, Garphyttan i
Kilsbergen, Närke 0,2 km2, Ängsö i Länna s:n, Uppland,
0,75 km2, Gotska Sandön 4 km2, Blå Jungfrun i
Kalmarsund 0,5 km2, Norra Kvill i Småland 0,5 km2
och Dalby-Söderskogen i Skåne 0,34 km2.
Bland de fridlysta områdena märkes:
Sjaunja i Lappland, Borga hage vid Borgholm,
Karlsöarna (delvis) invid Gotland och Stenshuvud i
Skåne m. fl.
HUR MAN FINNER RÄTTA VÄGEN TILL SJÖSS
NAVIGATION. Navigeringskonsten, dvs. konsten
att föra fartyg, är i sina primitiva former uråldrig.
Magnetkompassen, ett av de sjöfarandes förnämsta
hjälpmedel, är betydligt yngre men dock av gammalt
datum. Kineserna kände till kompassen redan på
300-talet, men det är inte troligt att de då använde den
till sjöss. I Europa omtalas kompassen först omkring
iigo. Ordet navigation är bildat efter latinets navis,
fartyg.
Navigationens uppgift är dels att finna den väg
fartyget skall styra för att nå avsedd hamn och dels att
när som helst under resan bestämma fartygets läge.
Det senare kan ske efter olika metoder, och av ålder
skiljer man mellan terrester (av lat. terra, jord)
navigation, som hänför sig till observationer på jordytan,
.och astronomisk navigation, som hänför sig till
observationer på himlakroppar. Numera finns dessutom
radioteknisk navigation, som grundar sig på
mottagning och mätning av från särskilda stationer sända
radiovågor. Flera olika system förekommer, och
.apparaturen härför är ofta både sinnrik och invecklad.
Vare sig fartyget har land i sikte eller inte, gäller
det för navigatören att städse hålla reda på var han
befinner sig på havet.
Gradindelning och distanser
Varje jordglob är överdragen med ett nätverk av
linjer, vilka alla är cirklar. Parallellt med ekvatorn
går parallell cirklar (latitudsparalleller), som blir
allt mindre, ju närmare man kommer polerna.
Vinkelrätt häremot löper meridianerna från pol till pol.
De går vinkelrätt över ekvatorn och är alla inbördes
av samma storlek. Ekvatorn, liksom alla
parallellcirklar, indelas i 360° med utgångspunkt från den
s. k. nollmeridianen genom Greenwich i England.
Härifrån räknar man 180 både östvart och västvart.
Denna gradering utmärker longituden.
Meridianerna indelas likaledes i grader från
ekvatorn, där gradtalet är noll till polerna, där gradtalet
är go. Denna gradering utmärker latituden. Varje
grad delas i 60 minuter, bågminuter. Av dessa är
latitudsminuterna lika över hela jorden, under det
att longitudsminuterna minskar i längd alltefter som
man flyttar sig från ekvatorn mot polerna. Genom
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
