Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna — låglandet vid Rhens mynning - Ur Nederländernas historia - Zuiderzee blir Ijsselmeer - Nederländernas språk och litteratur - Hollands litteratur från medeltiden till barocken - Från 1800-talet till nutiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2462 NEDERLÄNDERNA
av vallar omgivna områden under havsytan)
innanför denna, tillsammans omfattande 2 240 km2 och
med en framtida befolkning på omkring 300 000
människor. Den yttre vallen fullbordades 1932 och är 43
km lång. Den är försedd med 25 avloppsslussar, 2
slussar för skeppsfart, en autostrada, cykel- och
gångbana samt ger plats också för en dubbelspårig
järnväg. Zuiderzee har nu förlorat sin sälta och
ersatts av sötvattenssjön Ijsselmeer. Den första stora
poldern, Wieringermeerpoldern, började länspumpas
redan 1930, sattes under vatten i andra världskrigets
avslutningsskede av tyskarna, men dess 19 500 ha
torrlädes åter 1945. Vid sidan av denna och den 1942
färdigställda Noordoostpoldern, 47 300 ha,
fortskrider nu i rask takt arbetet på de återstående Zuider-,
Ooster- och Westerpolderna, resp. 42 000, 54 000 och
56 800 ha. Hela kostnaden för dammbyggnaderna
uppgår till ca 200 milj, gulden.
Nederländernas språk och litteratur
Närmast besläktad med tyskan, i alldeles särskilt
hög grad med lågtyskan, och på ett egendomligt sätt
inkilad mellan denna och engelskan är nederländskan
eller holländskan det tredje betydande språket i den
västgermanska språkgrenen (se Germanska språk).
Den belgiska formen av språket kallas flamländska.
I sin äldsta form kallas språket fornlågfrankiska.
Dess källor är mycket torftiga, men de tidigaste (de
s. k. malbergiska glosorna i Lex salica, saliska lagen)
är från 500-talet, de äldsta västgermanska
språkminnesmärken som vi känner till. Ett litterärt
riksspråk uppkom på 1200-talet, medelholländska eller
medelnederländska, från 1500-talet nyholländska
eller nynederländska.
I grammatiskt avseende är holländskan mer
förenklad än tyskan, och i skrift är den inte särskilt
svår att förstå för en svensk, även om dess svårhet
brukar underskattas betydligt. Det talade språket kan
däremot vara svårt att uppfatta på grund av en massa
uttalsegendomligheter: g uttalas sålunda i allmänhet
som tonande tyskt ach-ljud men i ordslut på samma
sätt som ch, dvs. som tonlöst ach-ljud, t. ex. van Gogh,
gracht, kanal. Härav får språket en hård prägel.
Ordförrådet bjuder på många märkvärdigheter.
Några exempel talar för sig själva: eeuw
(århundrade), ochtend (morgon, »otta»), lucifer
(tändsticka), beschaving (civilisation, kultur, eg. avhyvling,
»avskavning»), maatschappij (aktiebolag, eg. samma
ord som sv. »maskopi»), toneel (scen), nijverheid
(industri, flit), kwezelarij (hycklad fromhet),
wis-kunde (matematik), nabootsen (efterapa). Som
synes har man ingen glädje av tyskan i dessa fall.
Utom i Holland och dess kolonier talas
nederländska av flamländarna i Belgien, över fyra miljoner
människor, samt i ett litet område av Frankrike, det
s. k. Franska Flandern. En säregen form av
holländskan är kapholländskan, den s. k. afrikaans, vid
sidan av engelskan officiellt språk i Sydafrikanska
unionen.
Hollands litteratur från medeltiden till barocken
Den holländska litteraturen har inte på långt när
blivit lika beundrad som landets klassiska måleri.
Det största litterära namnet är Erasmus av
Rot
terdam, den världsberömde humanisten, men han
skrev sitt Dumhetens lov och sina Förtroliga samtal
på latin, och han hör snarare till Europa än till
Holland. Detsamma kan sägas om två andra stormän och
deras verk: statsrättsläraren Hugo Grotius med Om
krigets och fredens rätt samt filosofen Spinoza med
sin Etik.
Medeltidslitteraturen rör sig i stort sett med
samma andliga och världsliga motiv som är gångbara i
det övriga Europa. Den nederländska mystiken
blomstrade särskilt under 1300-talet och företräddes av
sådana med tiden världsbekanta gestalter som
Ruys-broek och Thomas a Kempis, den senare
författare till den oerhört spridda andaktsboken Om Kristi
efterföljelse. Borgerlig satir firade triumfer i
rävsagorna (Van de Vos Reinaerde). En diktarskola från
1400-talet som verkade fram på 1500-talet och fått
ett visst rykte är De Rederijkers (retorikerna), ett
slags motsvarighet till de tyska mästersångarna.
Under 1600-talet har litteraturen liksom
måleriet sin bästa tid. Holländarna själva hyllar i Joost
van den Vondel sin störste diktare, vars
national-skådespel Gijsbrecht van Amstel spelas varje år på
nationalscenen Schouwburg i Amsterdam. Vondel
har skrivit mer än trettio tragedier, av vilka Lucifer
kan betraktas som en motsvarighet till Paradise Lost
fjorton år före Milton. Han var också en mycket
betydande lyriker och satiriker.
Andra framstående författare från detta tidsskede
är Hooft, en formens mästare, Bredero, mycket
omtyckt för sina farser och visor men också en stor
lyriker, samt den bland landsmännen på sin tid kanske
allra populäraste, Jacob Cats, vilken i sina dikter
riktigt träffar den småborgerliga idyllsmaken.
Från 1800-taIet till nutiden
Litteraturen från 1600-talets slut och framemot
1800 är torftig i litterärt hänseende, nästan rena
slaveriet under den fransk-klassiska smaken. Men under
1800-talet framträder några mer betydande diktare.
Jakob van Lennep var i sina poetiska berättelser
och historiska romaner en lärjunge till Byron och
Scott. Romantiken fick dock aldrig fast fot i Holland.
Nikolaas Beets har blivit mäkta folkkär för sina
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i re gistcrbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
