Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nervsystemet — kroppens rapportsystem - Oro kan framkalla magbesvär - Några nervsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247° nervsystemet ________________________________
systemets direkta kommando, och tur är kanske det,
om man vet, att det vegetativa nervsystemet bl. a.
håller hjärtat i gång. Men i biologisk mening håller
sig detta nervsystem väl underrättat om kroppens
tillstånd i varje ögonblick. Det reglerar nämligen icke
endast hjärtats rörelser, andningen, tarmmobiliteten
och höjdpunkten i sexualakten utan bestämmer även
den lämpliga spänningen i muskulatur och kärl,
blodfördelningen i organismen eller dylikt. Visserligen är
det svårt att särskilja herre och dräng i myllret av
hormoner, katalysatorer och andra livsprocessernas
pådrivare, men säkert är dock, att de små vegetativa
gangliegrupperna med sina cellsamhällen på en
20 000-30 000 medlemmar spelar en dominerande
roll.
Några nervsjukdomar
Danssjuka (chore’a) är en godartad nervsjukdom,
som företrädesvis drabbar barn i åldern mellan 5
och 15 år. Dess orsak är ännu till stor del höljd i
dunkel. Man tror dock, att det finns ett visst sammanhang
mellan danssjuka och akut reumatisk feber. När
in-fektionsämnet fått fäste i vissa delar av hjärnan,
framkommer hos barnet några till en början ganska
obestämda sjukdomssymtom. Det sjuka barnet kan t. ex.
när det sitter i skolan utan någon orsak göra en
grimas, »en ful gubbe» eller någon annan omotiverad
rörelse, som det inte självt kan hjälpa, rörelsen är
undandragen dess vilja. I dessa situationer blir
konflikter med läraren ganska vanliga, innan man får
klart för sig, att barnet är sjukt. Det mest påtagliga
tecknet på sjukdomen är dessa ofrivilliga rörelser
överallt i kroppen, vilka kan få stor omfattning. Ofta
har barnet även svårt för att gå. Samspelet i
muskulaturen är stört. Rörelserna blir slängiga ungefär
som vid dans, därav namnet. Tar man temperaturen,
visar sig denna något förhöjd. Ett annat tecken på
organisk sjukdom är den förhöjda
sänkningsreaktio-nen. Sjukdomen kommer smygande, visar en
successiv stegring de närmaste veckorna eller månaderna
och avtar småningom.
Med uttrycken sclero’sis dissemina’ ta eller på
franska sclérose en plaques - något svenskt namn
finns inte - betecknar man en dessbättre sällsynt
nervsjukdom, vars orsak och uppkomstsätt man
hittills inte lyckats klarlägga.
Sjukdomen uppträder framför allt i åldern mellan
15 och 30 år. Den angriper och förstör nervtrådarna
inom centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen.
Dessa små förstörda områden eller härdar ligger
oregelbundet utströdda som färgklickar i en
impressionistisk tavla. Liksom dessa tillsammans ger ett visst
helhetsintryck, ger de nämnda sjukdomshärdarna i
ryggmärgen, bortsett från de vid all sjukdom
obligatoriska variationerna, en tämligen ensartad bild. En
person känner sig en dag svag i ena benet. När han
skall gå, släpar han tåspetsen efter sig. Efter några
månader blir det kanske besvärligt att föra en kopp
kaffe till munnen. När handen närmar sig munnen,
börjar den skaka, och han spiller ut kaffet. Samma
»skakighet» känner han kanske i ena eller andra
benet. En undersökning visar nu en förhöjd
reflexret-barhet i muskulaturen. När man bultar på den grova
senan nedanför knäskålen (patelda), sparkar den
undersökte genast ut med benet. Denna s. k.
patella’r-reflex är ofta mycket livligare vid sclérose en plaques
än hos friska personer. På motsvarande sätt kan
akil-lessenreflexen vara stegrad. Den sjukes ben kan
därvid lätt komma i skakning, ungefär som när man
hackar tänder av köld, och det är denna ökade
re-flexretbarhet som åtminstone delvis förklarar
patientens svårigheter att gå, att föra ett glas vatten till
munnen osv. En dag börjar den sjuke se dåligt - ett
tecken på att synnerverna nu blivit angripna.
Sclérose en plaques är dock på något sätt mildare i sin
framfart än t. ex. syfilis i nervsystemet. Den skadar
vissa delar av nervvävnaden men förstör den inte helt.
Nervtrådens isolerande hölje kan visserligen inte
hålla stånd mot sjukdomens angrepp, men den
egentliga nervledningen, axelcylindern, brukar klara sig i
motsats till vad fallet är, när syfilisspirocheten går
till angrepp. Därför kan synen väl bli dålig och gången
som en berusads, men blind blir den sjuke ej, och
utan rörelseförmåga blir han inte - det är den tröst
man kan ge dessa oförskyllt sjuka i sclérose en
plaques. Å andra sidan måste man säga, att
behandlingen, i motsats till vad fallet är vid syfilis, än så
länge är ganska osäker.
Syringomyeli’ är en annan mycket sällsynt
nervsjukdom, som är ett typiskt exempel på s. k.
konstitutionellt betingad svaghet. Syringomyeli och en del
liknande sjukdomar uppstår, när »fördärvets frö»
befinner sig i nervvävnaden redan från början. När det
klickar i själva skapelsemekanismen, när en del
cellgrupper vid själva anläggningen missgynnas, har
organismen på detta ställe en svag punkt, som under
livets påfrestningar inte förmår hålla stånd utan
degenererar på ett eller annat sätt.
Syringomyeli kännetecknas av att det i
20-30-års-åldern uppstår långsträckta håligheter i ryggmärgen,
i synnerhet i dess halsparti. På det ställe där den för
ett normalt fungerande nödvändiga nervsubstansen
skulle befinna sig, bildas det i stället vätskefyllda
rum, och bättre blir det inte av att bindväv och dylikt
växer in och söker ersätta förlusten. Resultatet blir
en rad störningar av nerv- och muskelfunktioner.
Ganska typiskt är, att förmågan att känna smärta går
förlorad, vilket i sin tur brukar medföra ytterligare
kroppsskador ungefär på samma sätt som vid
spet-älska: den sjuke känner inte, att en tändsticka
bränner honom på fingrarna eller att han skär sig. Han har
därför ofta sår och inflammationer på händerna, som
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
