Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nervsystemet — kroppens rapportsystem - Några nervsjukdomar - Hjärnskakning och ryggmärgssjukdomar - Neuros och hysteri — offer för vantrivsel och hävdelsebehov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEUROS 2471
på grund av andra nervrubbningar även är svårläkta.
Även gentemot denna sjukdom står den moderna
läkekonsten relativt hjälplös.
Hjärnskakning och ryggmärgssjukdomar
På grund av sitt skyddade läge är hjärnan sällan
utsatt för direkt våld. Vid slag mot huvudet kan den
emellertid ta skada. Vid en typisk hjärnskakning
eller commotio cerebri kan en mer eller mindre
långvarig medvetslöshet i direkt anslutning till traumat
vara ett påtagligt tecken på en hjärnskada. I andra
fall kommer huvudvärk och kräkningar. Efter en
svårare hjärnskakning kvarstår huvudvärk ganska
lång tid, vidare yrselkänsla och ofta illamående.
Även lynnesförändringar kan bli följden med
retlighet och blödighet, tvära lynneskastningar,
uttröttbar-het etc. Tidigare behandlades dylika
sjukdomstillstånd med mycket långvarigt sängläge men det
senaste krigets erfarenheter har lärt oss att man kan
förkorta inaktivitetsperioden mycket avsevärt och i
stället snart börja med en träningsbehandling. Detta
stegrar visserligen besvären till en början men
sjukdomsförloppet blir ändå på detta sätt avsevärt
förkortat. Man får nämligen alltid en viss försämring
när man börjar med den träning, som alltid måste
komma efter en längre tids sängläge efter en
hjärnskakning.
Vid skador på eller sjukdomar i ryggmärgen får
man sensibilitetsnedsättningar och förlamningar i
den del av kroppen som är belägen nedanför det
skadade stället.
Ryggmärgen har ett synnerligen väl skyddat läge
i ryggradskanalen men kan trots detta utsättas för
skada vid brott på kotor o. d. Särskilt förekommer
naturligtvis sådana skador under krig. Vid mekanisk
ryggmärgsskada uppkommer ofta bilden av en s. k.
tvärsnittsskada, varvid känseln är upphävd nedanför
ett vågrätt plan någonstädes på bålen. Nedanför
samma plan är också musklerna förlamade, liksom ofta
urinblåsa och tarm. En tvärsnittsskada leder i svåra
fall till döden, men kan i lättare fall i större eller
mindre utsträckning gå tillbaka. En viss bestående
invaliditet på grund av förlamningar i undre
kroppshalvan blir dock i regel följden.
Tumörer i ryggmärgen är förhållandevis ovanliga,
men åtskilliga sådana fall opereras dock nuförtiden
varje år i vårt land. De första symtomen är vanligen
smärtor antingen gördelformigt kring bålens ena sida
eller längs en arm eller ett ben. Efter någon tid
tillkommer förlamningar och nedsatt känsel, så att
slutligen bilden av en tvärsnittsskada uppstår. Även när
en sådan tvärsnittsskada med fullständig förlamning
av undre kroppshalvan bestått i flera månader,
lyckas man stundom genom operativt avlägsnande av
ryggmärgstumören helt bota den sjuke.
Vid en svår form av blodbrist, den s. k. perniciözsa
anemi’n, drabbas ofta även ryggmärgen. De tidigaste
symtomen utgörs ofta av nedsatt känsel i fotsulorna,
så att den sjuke känner det som om han ginge på
kuddar. Senare tillkommer svårigheter att gå på
grund av muskelsvaghet samt bristande samarbete
mellan olika muskelgrupper. Även armarna kan
förlamas. Åtminstone i ej alltför långt fortskridna fall
kan sjukdomen hävas genom injektioner av
lever-extrakt m. m., dvs. samma behandling som på ett
slående sätt brukar häva blodbristen.
Slutligen kan bland ryggmärgssjukdomarna
omnämnas vissa ofta ärftliga s. k. systemsjukdomar,
som drabbar speciella cellgrupper och nervbanor
inom ryggmärgen men helt skonar andra. Hit hört.ex.
den s. k. Friedreichska sjukdomen som drabbar barn
i skolåldern, vilka under loppet av år eller årtionden
får allt svårare att gå på grund av bristande
samarbete mellan de olika musklerna i benen. Till samma
sjukdomsgrupp hör också de s. k. fortskridande
muskelförtviningarna, vid vilka patienterna slutligen
blir starkt invalidiserade på grund av att stora
muskelområden krymper ihop och inte längre fungerar.
För de sistnämnda sjukdomarna saknas för
närvarande effektiv behandling.
OFFER FOR VANTRIVSEL OCH HAVDELSEBEHOV
NeUROS och HYSTERI. Man brukar anse att
vårt sätt att bete oss i ord och handling ger uttryck
för vår psykiska beskaffenhet. Vissa beteendeformer
har fått speciella namn såsom neuro’s och hysteri.
Inom dessa beteendeformer finns varierande
psykiska störningar från lätta neurotiska eller hysteriska
inslag i den normala personlighetsbilden till
sinnessjukformer av neuros och hysteri.
Från början har dessa bägge tillstånd uppfattats
som fysiologiskt betingade. Hysterin ansågs redan
i antiken utmärkande för kvinnor och skulle bero på
störningar i funktionen hos livmodern, på grekiska
hyste’ra. Neurosen har fått namn av det grekiska
neu’ron, som betyder nerv, och betraktas i enlighet
därmed som en nervsjukdom. Numera har man
emellertid lagt mera vikt vid den psykiska sidan av dessa
företeelser. Man har dock inte kunnat komma till
klarhet om hur eller i vilken grad fysiologiska
faktorer påverkar uppkomsten eller förloppet av dessa
psykiska störningar. I stället för att röra sig med
obevisbara påståenden har man försökt studera, hur
miljön påverkar utvecklingen av neuros och hysteri.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
