Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neuros och hysteri — offer för vantrivsel och hävdelsebehov - Hysteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2474 NEU ROS ___________________________________
verkligheten efter sitt sinne. Hos hysterikern finns
det emellertid en annan betoning av vissa psykiska
drag som kan berättiga till en uppdelning.
Det kanske mest utmärkande draget hos
hysteri-kem är verklighetsförfalskningen. Denna är inte
medveten utan beror snarare på att individen i fråga kan
avskärma en del av sina upplevelser från
verkligheten. Det blir fråga om ett slags förljugenhet som inte
bör förväxlas med lögnaktighet. Den förljugna
individen omtolkar det han upplevat i en viss riktning
och nästan alltid med utgångspunkt från sin egen
person. Detta hänger samman med den egocentricitet
eller jagiskhet som utmärker hysterikern. Han har föga
känsla för andra och tänker inte på andras
intressen utan enbart på att själv framstå i så god dager
som möjligt. Den utpräglade hysterikern drar sig inte
för att komma med grovt självberöm.
Hysterikerns månhet om den egna personen
bottnar knappast i företagsamhet eller självförtroende
utan snarare i motsatsen. Hysterikern är rädd att inte
framstå som tillräckligt duglig och rädd att inte andra
människor skall tycka om honom. Han kan vara
synnerligen charmerande mot andra, även ögonblicket
efter ett häftigt gräl i familjen. Det är nämligen
huvudsakligen familjen och andra hysterikern
närstående, som får lida av dennes lynnesutbrott,
härskarvilja och verklighetsförfalskning. Det går knappast
att få rätt i en dispyt med en hysteriker därför att
han byter angreppspunkt, om han känner sig satt på
det hala. Om han får rätt med hjälp av omtolkade
fakta, spelar inte så stor roll. Till sitt eget skydd
ser hysterikern just då sakförhållandena på det
sättet och övertygas av sin sammanblandning av
önskefantasi och verklighet. Därför har han nästan alltid
reträttvägar ur trängda lägen.
I utpräglade fall av hysteri kan sista utvägen vara
flykt in i sjukdomen. Man brukar då tala om
konversionshysteri, dvs. psykiska besvär och konflikter
vända till konstaterbara fysiska sjukdomssymptom.
Det kan också hända att hysterikern efter en sjukdom
fördröjer eller förhindrar tillfrisknandet, därför att
han har funnit sig väl tillrätta i situationen som
sjukling. Den erbjuder honom fördelar ur den
synpunkten att han slipper brottas med problemen i
verklighetens värld, samtidigt som han genom sin relativa
hjälplöshet kan vinna inflytande över andra. I kraft
av sin fysiska maktlöshet anser han sig ha rätt att ta
kommandot över dem och kan på så sätt få sin
ego-centriska vilja igenom. Samtidigt kan han beklaga
att sjukdomen gör det omöjligt för honom att
utföra de framstående prestationer som han vill anses
kapabel till.
Den tyske psykiatern Ernst Kretschmer har
bildligt sökt förklara förloppet så, att hysterikern har en
medveten och en dold (hypobul) vilja. Han
illustrerar sitt resonemang på följande sätt. En ung officer
har vid fronten fått förlamning i benen. Man
konstaterar förlamningen men kan inte finna någon
fysiologisk orsak. Han blir befriad från tjänsten för en
tid. Efter konvalescensen anmäler han för läkaren,
att han är så frisk, att han kan återvända till fronten.
Samtidigt med att han förklarar detta börjar hans
ben darra så starkt, att han faller i golvet.
Kretschmer förklarar det med att hans medvetna vilja och
pliktkänsla har fört honom till doktorn, men att hans
dolda vilja sätter igång muskel- och nervreaktioner
för att visa att han inte duger för fronttjänst. Han
kan dra sig tillbaka med äran i behåll. Han har velat
strida, men av fysiska skäl inte kunnat.
Kretschmers förklaringsförsök är bestickande.
Huruvida det på ett riktigt sätt återger det psykiska
förloppet hos hysterikern är svårt att avgöra. Det står
emellertid klart att han givit en riktig yttre
beskrivning av hur hysterikern kan bete sig. Liknande sker
i många andra situationer. Den som har upplevt
något obehagligt kan gripas av minnesförlust och den
som fått en chock av en obehaglig syn kan bli blind
liksom för att slippa se fler obehagligheter. Den som
inte trivs med sitt arbete eller bland sina
arbetskamrater blir kanske inte frisk i armen utan nöjer sig
livet ut med att leva på en ringa pension. Dylika
former av konversionshysteri är så pass vanliga, att man
givit dem benämningen »försäkringshysteri» eller
»pensionsneuros». I dylika fall är det ofta så att en
darrning i armen förstärks nästan omedvetet och till
slut blir bestående symptom eller en stelhet i benet
fixeras och blir till förlamning.
Dylika fall av konversionshysteri torde ligga
bakom en del s. k. helbrägdagörelser, som ser ut som
underverk. Den sjuke kan kasta sina kryckor och gå,
därför att han plötsligt tror att han kan göra det. I
verkligheten har han funktionsdugliga lemmar, fast
han inte velat tro det. Det dramatiska botandet
innebär en ny berömmelse enligt hysterikerns sätt att
se och därför finns det jordmån för det. Man har
också iakttagit hur chocker som t. ex. eldsvådor
återgivit hysteriskt blinda deras syn eller kommit lama
att springa. De bör ändå inte betraktas som
bluff-makare, ty de är offer för svagheten i sitt psyke.
Det man tidigare kanske mest fäste sig vid i
samband med hysteri var anfallen. Dessa är i allmänhet
kortvarigare än epileptiska anfall och medför sällan
att man tuggar fradga. Det förefaller snarare som om
hysterikern blev omtöcknad av vrede eller förbittring
och av den anledningen förlorade medvetandet. I
vissa fall kan det hysteriska anfallet påminna om
raseriutbrott. Om hysterikern märker, att han blir
särskilt ompysslad i samband med anfallen och att
man gör stor affär av dem, visar de tendens att tillta
i antal och omfattning. Om man inte fäster avseende
vid dem eller de inte hjälper hysterikern att få sin
vilja igenom, kan de avta eller helt försvinna.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
