Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neuros och hysteri — offer för vantrivsel och hävdelsebehov - Karaktärsneuros - Situationsneuros - Tvångstankar och tvångshandlingar - Hysteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan flykt in i sjukdomen ligga nästan lika nära till
hands som vid konversionshysteri (se härom längre
fram).
En människa med goda energiresurser ger inte
efter för sin ängslan och oro såsom ångestneurotikern
eller neurastenikern utan försöker hävda sig och
dölja svårigheterna inom sig genom ett strongt yttre
uppträdande. Den inre oron gör emellertid, att man
slår över i fråga om det yttre uppträdandet och hellre
sårar andra än riskerar att själv bli sårad. Detta
beteende är karakteristiskt för den aggressive
neurotikern. Det är kanske den typ man har lättast att
fel-bedöma. När man ser denna neurotiker utdela hårda
slängar åt andra, tror man lätt, att det är en person
som tål att få lika mycket tillbaka. Det gör han
emellertid inte utan blir djupt sårad. Han har ofta inte
heller själv insikt om att hans strävan till
anpassning hindras av hans beteende mot andra och att de
sårar honom, därför att han först har attackerat dem.
Den aggressive neurotikern låter aldrig sig själv
misslyckas eller vägrar att acceptera sina
misslyckanden. Med ett av Karen Horney präglat uttryck
blir han perfektionisten, som alltid och i alla
sammanhang måste visa sig bäst och dugligast. Han vill
framstå som en perfekt människa utan fel för att
dölja hur osäker på sig själv han är. Han drivs t. ex.
som Don Juan att ständigt göra nya erövringar för att
övertyga sig själv om att han har kvar sin makt över
kvinnorna. Samtidigt är han den i sig själv insnörde
egoisten som inte har tanke för mycket annat än det
som gagnar honom och hans strävanden. Han har
svårt att samarbeta, därför att han vill få utlopp för
sitt självhävdelsebegär. I sin maktlystnad kan den
aggressive neurotikern ganska mycket påminna om
hysterikern.
Situationsneuros
Den ängslan och oro som präglar
karaktärsneuro-sen finns också i situations- eller aktualneurosen,
men här är det inte fråga om ett kroniskt utan om ett
akut tillstånd. Situationsneuroser kan uppkomma
t. ex. genom rädsla för examen, tvekan mellan olika
yrkesbanor, oro för riskabla penningplaceringar,
rädsla för sjukdom, oro för framtiden osv. Om
konflikten inte löses relativt snabbt, kan neurosen bli
bestående. Det kan också hända att den psykiska
spänningen tar sig uttryck i fysiska
sjukdomssymtom. Den retlighet, trötthet och sömnlöshet som ofta
följer med en tillfällig neuros kan ge upphov till s. k.
organneuros, då spänningstillståndet blir utlösande
orsak till sjukdomar som magsår, tarmkatarr,
hjärtbesvär, allergier, högt blodtryck, sexuella störningar
m. m. Man kan knappast säga att neurosen skapar
fysiska sjukdomstillstånd, utan snarare att den
avslöjar var de fysiskt svagaste punkterna finns. Den
moderna terapin har tagit sikte härpå och försöker
_________________________________ NEUROS 2473
inte bara bota de fysiska symptomen utan också ge
psykisk hjälp.
Tvångstankar och tvångshandlingar
Med en utvidgning av begreppet situationsneuros
kan man hit också hänföra tvångstankar och
tvångsföreställningar (fobier). Det utmärkande för dem är
att man i vissa bestämda situationer upplever
ängslan och oro, vilka förmodligen går tillbaka på något
man tidigare upplevt i liknande situationer. Det är
kanske bortglömt men fördenskull inte avreagerat
utan står kvar som ett minne för känslan. Fobier
förekommer i en mångfald olika former och i skilda
sammanhang. De ingår ofta i en i övrigt normal
person-lighetsbild, men kan också utvecklas till
sinnessjuksymptom. Till de vanligaste hör torgskräck
(agora-fobi), vilken innefattar rädsla att visa sig på öppna
platser, cell- eller fångskräck (claustrofobi), vilket
innebär rädsla för att bli instängd i slutna rum som
t. ex. hissar, telefonhytter och biograflokaler,
höjd-skräck (hypsofobi), som innebär rädsla att falla ned
från höga platser som torn, broar, balkonger m. m.
samt bacillskräck eller rädsla för smitta, som kan
ta sig uttryck i ideliga handtvättningar eller städmani.
Tvångstankarna kan ibland övergå till
tvångshandlingar t. ex. när man gång på gång känner på den
tomma fickan för att kontrollera att man lagt på ett
brev. Vanligt är t. ex. också att man flera gånger
innan man lägger sig kontrollerar att man låst
ytterdörren eller stängt av gaskranen. I utpräglade
former kan det bli fråga om verkligt tvång att utföra
dylika kontroller. - Tvångshandlingarna kan också
ha karaktär av vanerörelser, som uppträder särskilt
ofta om man känner sig förlägen eller pressad. Den
ene fingrar på ett födelsemärke på halsen, den andre
drar i nästippen och den tredje kanske gnuggar
händerna eller fingrarna mot varandra, allt fullkomligt
oberoende av förhandenvarande situation.
Nagelbit-ning, som brukar anses vara ett neurotiskt symptom,
hör också till de karakteristiska tvångshandlingarna.
Hysteri
Den klassiska bilden av hysterin sammanfaller på
flera punkter med det neurotiska beteendet. Det
förefaller inte vara bara en parallellism i fråga om de
psykiska mekanismerna utan också direkt
överensstämmelse. Därför kan det vara svårt att i det
enskilda fallet avgöra, om det är fråga om hysteri eller
neuros. Det är därför inte så konstigt, att vissa
forskare som Karen Horney låter neurosen omfatta även
beteendeformer och psykiska mekanismer, som man
ofta annars benämner hysteroida. Ångestneurotikern
och neurastenikern är inte mycket olika hysterikern,
som flyr in i sjukdomen. Och den aggressive
neurotikern har många drag gemensamma med den
makt-lystne och egocentriske hysterikern, som kan omtolka
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
157 A—410185 V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
