Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New York — skyskrapornas stad - Manhattan, New Amsterdam, New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEW YORK 2479
Jordens största stad, New York, från 2 500 m höjd. Längs Hudsonflodens strand i förgrunden förtöjer de stora atlantfartygen
vid de för amerikanska hamnar typiska pirerna. Därbakom reser sig nedre Manhattans skyskrapor över det omgivande
hushavet. Över East river i bakgrunden leder en rad imponerande broar till förstäderna på Long Island, Brooklyn, Queens m. fl.
Längst upp till vänster på bilden ser man Central Park och en del av den berömda Fifth Avenue.
SKYSKRAPORNAS STAD
NeW YORK [njojåTc]. Några år in på 1800-talet
var New York och Stockholm ungefär lika stora med
omkring 80 000 invånare. Ännu 1925 hette det i
svenska skolgeografier, att London var världens största
stad och förnämsta handelsstad. Nu har New York
gått förbi London, och dess obestridliga
rangställning har även fastslagits i våra läroböcker. I New
York bor fler människor än i hela Sverige. Inräknar
man folkmängden i New York med förstäder (New
Y ork-N ortheastern, New Jersey standard
metropo-litan area), så uppgår den till 12 832 000 inv. (1950)
på en yta av 10 202 km eller ungefär tre gånger så
stor som Gotlands. Själva staden beräknades i april
1950 ha en folkmängd av 7 835 000 inv. Den
oerhörda befolkningstillväxt staden kan uppvisa under sin
relativt korta historia är utan motstycke i världen och
betingas av en ekonomisk, industriell och teknisk
utveckling av gigantiska mått och ett ypperligt
handels-läge, som gjort, att New York numera tävlar med
London om platsen som världens förnämsta hamnstad.
Manhattan, New Amsterdam, New York
År 1614 ockuperade holländska Ostindiska
kompaniet den plats där New York (Manhattan) nu ligger
och upprättade där en station för den då florerande
pälshandeln. 1623 landade de första holländska
emigranterna, 30 vallonf amil jer, avkomlingar av
protestantiska flyktingar från sydöstra Belgien, på
Manhattan, och några av dem bosatte sig vid
handelssta-tionen. 1626 förvärvade kompaniet av
algonkinindia-ner rättigheten att bruka landet och att bygga ett fort
på den punkt som senare kallades The Battery. För
dessa privilegier erhöll indianerna en ersättning i
varor värda omkring 24 dollars, och Manhattan fick
därefter namnet Nieuw Amsterdam. Något formligt köp
av landet var det aldrig fråga om - jordköp var
främmande för indianernas föreställningar - de gav
endast de vita tillåtelse att bosätta sig där. 1664 under
kriget mellan England och Holland intog
engelsmännen Nya Nederland, som hela koloniområdet kallades,
och Englands konung, Karl II, gav kolonin åt sin bro-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
